Friday , October 22 2021

Machinista – Garmonbozia

Review Overview

Betyg - 7

7

Hög standard på en flock melankoliska synthpoplåtar.


User Rating:

Be the first one !



Machinista släpper med Garmonbozia sin andra fullängdare, och det är en gedigen och mycket direkt synthpopplatta. Refrängerna sätter sig tämligen omgående och melodierna är färgade av ett stråk svensk melankoli, som borde göra det lätt för bandet att bli väl mottagna, även utomlands.

John Lindqwister (Cat Rapes Dog, Basswood Dollies) sköter sången, medan Richard Flow (Vision Talk, Haze For Sale) ser till att få dansant musik ur syntharna. Tillsammans bildar herrarna bandet Machinista. Förutom lugna och mycket smittsamma ”Brandbergen, Stockholm via Kalmar till Malmö” är samtliga texter på engelska. Personligen tycker jag gott att fler kunde få vara på svenska, då det ger duon extra karaktär och får helheten att framstå som mer originell, men det är en radanmärkning från min sida. Det är inget fel på övriga spår heller. Tvärtom, fungerar de fint, och i dagsläget är det väl närmast nödvändigt för ett svenskt synthband att sjunga på utrikiska om de vill sälja några plattor. Tio spår bjuder bandet på och det är rätt svårt att plocka russin ur den här kakan, då kakan endast består av russin och dessa smakar ungefär lika gott. Men episka ”Train” som avslutar Garmonbozia tycker jag är värd lite extra uppmärksamhet, liksom ”Dark heart of me” som sprider ett romantiskt skimmer, samtidigt som det är en låt i rätt snabbt tempo. Ingenting på den här skivan är svårlyssnat, mekigt eller märkligt på något vis, utan mer en uppvisning i hur man skriver och framför ett gäng bra låtar och får det att låta väldigt enkelt, vilket det ju sällan är. Duon har själva mixat, producerat och spelat in plattan med mycket proffsigt resultat, och som gästartist är Mårten Kellerman från Statemachine inbjuden.

Om Robert Ryttman

En simpel skribent som gillar allt från det enklaste enkla till det svåraste svåra, från det mjukaste mjuka till det hårdaste hårda!