Tuesday , August 9 2022

Deserted Avenues – Hope

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[ep, Record Union, betyg: 7]

Först blir jag sur. Omslaget öppnas med en pappersflik som nästan gått av helt när man väl fått upp den. Sedan kommer stillsamma “I looked into your eyes (and did nothing)” som är instrumental och sakta men säkert byggs upp och utvecklas under minuterna den pågår. Det är en acceptabel låt, ett okay intro, men inget jag kommer skriva hem om. Därefter däremot, när Jönköpingsbandet Deserted Avenues framför den fullkomligt självlysande lilla tripp som “Sunbeam” är med sina Velvet Underground-trummor, förvrängda gitarrljud, lätt haschrusiga sång, påtagliga refräng, vackra melodi och svincoola gitarrsolo, så är jag plötsligt fullständigt omvänd. Mina förväntningar har gått från 0 till 100 på mycket kort tid, och jag koncentrerar mig givetvis extra på ep:ns två sista spår: “I never wrote a letter back home” där de inledande gitarrtonerna studsar som gummibollar mot våt asfalt, för att sedan bli både tung och vemodigt dramatisk, samt drömska “Hope” som också den håller vemodets vimpel högt mot skyn. Dessa två låtar gnistrar och glimmar med hjälp av vackra melodier och trots att de inte kastar ut mig i samma känslomässiga sartomotal som “Sunbeam” gör, så är det två mycket lyckade, sömnigt psykedeliska och vackra stycken. Efter denna ep kommer jag ställa höga krav på Deserted Avenues framöver. Krav de säkert kommer att leva upp till.

Om Webbmaster

Kolla även

Vex – “Saboteur”

”Fräck bas”, ”danspunk”, ”starka melodier”, ”upplyftande refränger” och ”elektroniskt och energiskt”. Så beskriver Tobias Kastberg, …