Mr Jones Machine – Monokrom

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Inga Karlsson)

[album, Progress productions / Border, betyg: 9]

Perfektion och äkthet. En emotionell elektronisk svallvåg andas partiklar av akustisk luft. Det förtrollade synthpopsoundet har aldrig låtit bättre än på Monokrom, mer polerat, poetiskt, eller för den delen genomtänkt men ändå äkta och utan onödiga smaktillsatser.

Mr Jones Machine är Jarmo Ollila, Jouni Ollila och Magnus Lindström vars storslagna musikalitet hakar sig fast i själen. Monokrom är vacker och olidligt stark i sitt ovanliga, lättälskade sound. Med melodier vars hjärta behärskar förmågan att förmedla stora känslor ger den så mycket: gåshud, tårar, medryckande galenskap som ackompanjeras av stiliserad orgasmisk atmosfär. “Rännstensparad” är förmodligen en av de bästa låtarna jag någonsin hört. Någonstans får den mig att tänka på en scen ur filmen Amadeus där den utklädde och likvide men talanglöse och bittre Salieri knackar på Wolfgangs dörr och beställer ett requiem. Det är bara en känsla. I sina händer bär den hänförande ackord, prunkande melodislingor och tangerar en läcker melankoli som förstärks med sektioner av mörk körsång, ett typiskt element i Mr Jones Machine-soundet.

“Vit Citroën” och “Optimister & Pessimister” är stilrena och skarpa individer som får dig in i den där medryckande galenskapen jag talat om innan. Mycket klara tidlöshetsstamp med taktfasta electrolekar som smyger in från alla håll in i ett gemensamt rum där samklang existerar. “Vitt brus” är återigen en omfamning av melankolin, den vackra. Alla bedårande ljud som dresserats till en fullständighet med lager på lager-sång och sipprande, vackra ord skakar en samstämd cocktail som ger rus.

I “Det kalla kriget” berättar sången med skarp enkelhet scener ur rannsakan inuti en frustration. Låten berör som vanligt och skulpterar fram gitarrer och elektropopprocessad till en snygg konstruktion. Låtar som “Mannen i svart” och “Ny stad” är två skapelser som även de nafsar på den så påtagligt vackra melankolin men kanske kommer lite i skymundan av det övriga paradmaterialet.

Det är svårt att säga något annat än genialiskt om Monokrom. Med ett så välskräddat material och helgjutet sound ställer man därför det vansinnigt bra mot det bra. Det innebär att singelspåret “De månbleka tingen” som är en duett med Susie Päivärinta (Lili & Susie) och låten
“Naken” fortfarande är bra alster men inte ligger på den högsta beröringsnivån som det övriga låtutbudet.

Att inte låta detta album vara med och trona över dina övriga syntherövringar borde vara förbjudet. Den galanta trion går in i den musikaliska evigheten.

Om Webbmaster

Kolla även

Red Cell

Red Cell släpper nya singeln “Only Night”

Den svenska elektroniska duon Red Cell är äntligen tillbaka med ny musik sen deras senaste …