The Birthday Massacre – Pins And Needles

Dave Ogilvie (Marilyn Manson, Skinny Puppy, Killing Joke m.fl) har producerat The Birthday Massacres nya utgåva och lyckats sammanfoga popmelodierna, hårdrocksgitarrerna, electron, gothkänslan och Chibis närmast oskuldsfullt flickaktiga sånginsatser. Pins And Needles är kanadensarnas fjärde fullängdare efter Nothing And Nowhere (2002), Violet (2004) och Walking With Strangers (2007) och det är en hygglig platta gruppen har fått till. Däremot är inte The Birthday Massacre ett överdrivet originellt band, vare sig till sound eller låtar. Men visst låter det bra om cd:n och “Sleepwalking” står ut lite extra, så den hamnar bland favoriterna här. Problemet jag har med bandet är att de framstår som lite plastiga, som en hybrid mellan sjungande MTV-brudar med minimala kläder på sig (ni vet vilka popbimbos jag menar) och det mer industriella, lite farliga alternativrockband de verkar vilja vara innerst inne. Jag har ingen aning om ifall The Birthday Massacre är en skivbolagsproduktion eller om de bara ser ut att vara det, men deras musik låter sådan. Den låter lite feg helt enkelt, som om den inte är på riktigt, och att brassa på med hårdrockiga gitarriff över syntarna förändrar inte intrycket. Det gör bara vissa spår lite tyngre. Med dessa invändningar exponerade får plattan inte mer än ett medelbetyg. Lite smuts under naglarna rekommenderas till nästa gång, tack.