Thursday , December 1 2022

Twice A Man – Icicles

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Ad Inexplora / Sound Pollution, betyg: 7]

Under det tidiga 80-talet förgyllde Cosmic Overdose min tillvaro med många konserter och ett par suveräna, psykedeliska syntplattor som alla borde äga. Därefter förvandlades trion till duon Twice A Man och debuterade med Music For Girls som jag först blev aningen besviken på. Mest för att det gamla Cosmic Overdose-stuket var borta och den nya musiken var mer “seriös” än den tidiga rymdrocken. Idag håller jag den plattan högre än jag gjorde då. Tiden har nämligen gått, jag har vant mig vid förvandlingen och kan acceptera skivan för vad den är. Twice A Man har gjort sexton, sjutton fullängdare vid det här laget. Jag har bara hört lite mer än en handfull av alla dessa utgåvor, varav många är instrumentala och ambienta, men på Icicles är såväl sång som tydliga rytmer tillbaka. Och nog känns Dan Söderkvist och Karl Gaslebens sound igen. Men någon rockplatta är detta inte. Den är lugn, svävande, rytmisk och vemodig, vacker och lite ödesmättad som en tidig, regnig höstmorgon. Kalla det syntpop om ni vill, rytmisk ambient med sång, om ni föredrar det. Icicles existerar i ett mellanland där någonstans. Tio låtar bjuder syntduon på och den första som fastnar känslomässigt hos mig är “Fearless in the rain”, sedan avlyssnar jag avslutande “Moon” och sätter på Icicles från början igen. Sakta växer albumet fram, låt för låt, ton för ton, och snart har en ny förälskelse uppstått.

Om Webbmaster

Kolla även

The Nordic Act – “No more Naked Lights”

De kommer från Sveriges framsida, Göteborg. De spelar syntbaserad pop som väcker misstanken att de …