Zero Music Magazine Intervjuer, nyheter, artiklar, reportage och videos
(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Veranda Independent / Bonnier Amigo, betyg: 8]
Tänker man sig två 60-talsikoner – Bob Dylan innan han gick över till elektriska instrument och hippieprinsessan Melanie – blandar Bobs musik och hans sätt att skriva texter med Melanies röst till en drink för 2000-talet, så får man ett rätt bra hum om hur Jenny Dovesons debutalbum All These Wasteful Hours låter. Vi snackar alltså läcker, USA-influerad folkmusik, huvudsakligen baserad på akustiska instrument som gitarrer, munspel, banjo och dobro, men även en pedal steel dyker upp ibland. Och det låter fan riktigt bra. Jenny Doveson är bara 21 år, kommer från Nyköping och har skrivit albumets samtliga låtar själv. Förutom att sjunga spelar hon akustisk gitarr och munspel. Okay, Grin-Olle säger att det hela låter väldigt retro (men jag säger: inget fel i det) och visst, förebilderna må lysa igenom starkare än artistens egen personlighet ibland, och visst, finge Jenny bara till starkare och mer minnesvärda refränger skulle det vara ännu bättre… ja, närmast perfekt. Men av ett debutalbum tycker jag inte att man kan begära mycket mer än vad man får av All These Wasteful Hours. Jenny Doveson kan utvecklas hur långt som helst och jag ser redan fram mot uppföljaren till den här plattan. Lyriken – på engelska – intresserar mig så mycket att jag läser texthäftet och Jennys sångröst tilltalar mig verkligen. Det här är en riktigt grym debutplatta.
