Madder Mortem – Eight Ways

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Peaceville/ Playground, betyg: 8]

Efter att ha ägnat förmiddagen åt att lyssna på alltför många mediokra skivor kommer här räddningen. Madder Mortem är från Hedmark i Norge och bandets mångsidighet, musikaliska och vokala variationsrikedom, känns som räddaren i nöden. Gruppen har redan fyra plattor i ryggen och jag fattar inte att jag har missat dem tidigare. Det här är ju fantastisk musik och sångerskan Agnete M. Kirkevaags röst går rakt in i blodomloppet. Likaså gör de vackraste melodierna på Eight Ways. Bandet har ett märkligt mjukt, varmt och jazzigt anslag som mixas med hårdrockiga riff, vackra melodier, ångestfylld och skrikig men också bluesig sång, komplexa rytmer, mer eller mindre häftiga tempobyten, snåriga gitarrkaskader och gud vet allt. En sak är i alla fall säkert: ingenting här är förutsägbart eller konventionellt. En del låtar är nästan tårögt vackra medan andra är på gränsen till jobbiga, men vad jag tycker bäst om är när Madder Mortem lugnar ner sig och flyter omkring på sköna atmosfärer. Hårdrocksbiten finge de gärna lägga på hyllan vad mig anbelangar. Men i det stora hela är Eight Ways en riktigt läcker, hypermodern progplatta, långt ifrån band som Genesis, Emerson Lake & Palmer, Pendragon, Dream Theater, Symphony X, Marillion, Gentle Giant och övriga grupper som de flesta associerar till uttrycket progrock eller progmetal. Dock bör alla progsters, oavsett smakinriktning, kolla in Madder Mortem. De har räddat min dag. Nu kan de rädda din.