(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Stefan Albinsson)
[album, Different/PIAS/Playground, betyg: 0]
Bakom bandet Vitalic döljer sig fransmannen Pascal Arbez. Pascal är en rutinerad herre som har jobbat bland annat med stora artister som Björk och The Hacker. Vitalic har också en fan skara i form av Aphex Twin och Vice Magazine.
Enligt skivbolaget får man en vink om att Vitalic skall låta som ett Atari Teenage Riot som går att dansa till. Jag är beredd att hålla med till en viss del men jag skulle mer vilja ha det till ett varmare Chemical Brothers, det finns en skön puls som blir svår att slå ifrån sig. Man märker varför det har tagit Pascal tre år för att färdigställa detta album.
“Ok Cowboy” som är bandets första fullängdare är en jämn platta som håller hög lägsta nivå. Det är dock när Pascal väljer att involvera någon form av sång som det blir riktigt intressant, som i No Fun , My friend Dario och Pony Part 2. Musiken får här en helt annan mening och det rockar betydligt fetare. Jag säger inte att de instrumentala låtarna är dåliga på något sätt, men när jag hör vad Vitalic kan åstadkomma med sång blir jag lite smått förundrad. En låt som New Man, som har en aggressivitet som kan jämföras med ett Prodigy från fornstora dagar, skulle ha varit en hit av högsta rang. Det känns som låten slarvas bort när Pascal väljer att göra den instrumental.
Med sång rakt igenom hade “Ok Cowboy” blivit ett ämne för de stora scenerna på sommarens olika festivaler. Nu verkar det som att Vitalic får hålla sig till de mindre danstälten som står lite undanskymt.