(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Andreas Nilsson)
[album, Wall of Sound/PIAS, betyg: 0]
För brittiska Infadels verkar målet vara att göra rock för dansgolvet, att föra rocken in på ravepartyt. White Stripes “7 Nation Army” är en av de bästa klubblåtarna tycker en medlem i gruppen. På pappret låter det som
The Rapture och LCD Soundsystem, rock med elektroniska inslag eller tvärtom. På skiva låter det ibland som brittiska lads på puben (“Can’t get
enough”) och ibland som The Strokes (“Girl that speaks no words”). “Reality TV” handlar om dokusåpor och känns mest ytlig och inaktuell.
Men Infadels smyger in ett par fina poplåtar bland det övriga bruset och skrålandet. Dessa är dock inte till för dansgolvet. “Murder that sound” är lugn och vacker och handlar om frihet och stad. Också de två sista spåren, “Sunday” och “Stories from the bar”, återkommer jag till.
Infadels borde släppa en EP och lämna dansgolvsuppdragen till bra remixproducenter. DÅ hade detta varit betydligt mer intressant.