(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Hear Music/ Universal, betyg: 7]
Det blev ingen förutsägbart deppig eller bitter skilsmässoplatta från Macca den här gången och det tackar vi för. Istället har den pigga sextiofemåringen gjort en riktigt bra och varierad cd, med såväl uptempospår som lugnare betraktelser. Paul McCartney har sedan Wings varit en tämligen ojämn soloartist, men den här gången slipper vi bli besvikna. Visst finns här låtar som inte håller högsta klass eller som ens engagerar, men en större del av materialet är riktigt njutbart och nämnda Wings gör sig påmint lite här och var, vilket inte är det sämsta. Memory Almost Full är Maccas tjugoförsta album och det innehåller tretton spår. Personligen älskar jag vackra tillbakablicken “You tell me”och i “Vintage clothes” händer en massa, trots dess korta speltid. “That was me” svänger gott och i avslutande “Nod your head” rockar Sir Paul riktigt rått för att vara folkpensionär. Även inledande “Dance tonight” med sin stompiga rytm och mandolin sätter fart på fötterna, medan “Ever present past” blir alldeles för lallig för min smak. Men lite sånt får man räkna med när det gäller Paul McCartney. Inte ens i Beatles kunde han hålla sig borta från tramslåtar och åldern har inte förändrat honom på den punkten. Men helheten är viktigast och Macca behöver inte skämmas för Memory Almost Full. Tvärtom kan han vara riktigt nöjd och det är undertecknad också.