Zero Music Magazine Intervjuer, nyheter, artiklar, reportage och videos
(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Monkeysongs Records, betyg: 7]
Årets höstplattor har börjat ramla in. Jag syftar inte på att CD:skivor ges ut under höstmånaderna, utan snarare på stämningen och atmosfären i den musik som anländer.
Doften av döende löv, frusen mossa, kyliga dagar, svarta kvällar, kallt solsken, blöt asfalt, duggregn, dimmiga morgnar, frost i gräset, grå eftermiddagar och människor som kurar ihop sig i varma jackor och tjocka tröjor. Loom tar mig dit, till platsen där sommaren dör och de frusna vindarna tränger genom bark och hud. Till flykten undan utomhuslivet och in i värmen, till vardagsrumssoffan och kuddarna, de parfymerade ljusen, bullbaket som får lägenheten att dofta av kanel och drömmen om en sprakande eldstad.
En låt här heter passande nog också “October”. Allt som allt framförs sju låtar på cirka trettio minuter och detta är både Monkeysongs Records och bandet Looms första utgåva. Bandet säger sig vara influerade av Joy Division, The Cure, Inspiral Carpets och Ride med fler. Ni förstår själva: det här är ingen glad och uppspelt indiepop, utan snarare en vackert vemodig, gränsande till svart, liten historia som är lätt att uppskatta. Mycket tack vare Monika Axelssons fina stämma. Hon sjunger samtliga låtar utom en. Musiken är inte hyperoriginell på något vis, men den sitter som en smäck nu när september har jagat sommaren på flykten.
