Paper – An Object

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Novoton/ Bonnier Amigo, betyg: 8]

I skivbolagets utskick beskrivs Papers musik som punk-kraut och uttrycket är utmärkt. Paper levererar nämligen snabba, intensiva och energiska låtar som bygger på repetitiva mönster och framförs som punkfrenetiska attacker. Antingen kommer du rådigga eller avsky dem. Jag har svårt att tänka mig något mellanting. Personligen hänger jag med den positiva skaran, efter att ha hört An Object i sin helhet. Det fina med Paper är nämligen att deras energi smittar av sig på lyssnaren och jag gillar bandets enkla, simpla men smått genialiska koncept. Paper är som ett Joy Division på uppåttjack. Mörka underströmmar genomsyrar låtarna samtidigt som lekfulla, ibland nästan lättsamma melodier, glider upp och tar över för att, liksom ackord och trumrytmer, upprepas till förbannelse. Det kanske låter småtrist när man beskriver det, men lyssna på en låt som “Our so long” och inse hur väl det fungerar när Paper är som bäst. Samtliga spår på An Object är inte lika lysande, men jag skulle kunna räkna upp ett redigt gäng som är det. Fick jag bara förändra en sak skulle jag önska att de bästa låtarna varade längre. Ibland slutar de för snabbt och tvärt, vilket gör att man inte riktigt hinner sugas in i dem ordentligt. Paper skapar en snabb-hypnotisk rockmusik som gör dem till ett riktigt originellt band och An Object är en platta jag kommer att spela ofta framöver.