(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, My Kingdom Music, betyg: 3]
Nahui är ännu ett av alla dessa enmansprojekt som blivit populära de senaste tjugo åren. Den här gången heter mannen bakom bandnamnet Luca Giancotti, en italiensk månginstrumentalist som har givit ut ett par promos vars låtar hamnat på samlingsalbum. Han har också arbetat som sound designer för italiensk TV och lirat bas på Black Rainbows debutalbum, vilket väl knappast säger särskilt mycket. På sin egen debut A Blue Fire – titeln är en hyllning till psykologen och filosofen James Hillman och “elden” ska relatera till rocken medan det “blå” ska relatera till känslan och melodierna – får Giancotti hjälp med trummorna. På några väldigt få låtar har lite gitarr och någon synth lagts på av andra musikanter, men för övrigt lirar och sjunger Giancotti rubbet. Nu är resultatet, trots ansträngningarna, inte så jäkla roligt i realiteten. A Blue Fire bjuder på åtta låtar där tämligen sega gitarriff och figurer dominerar ljudbilden och det är väl inte direkt dåligt, men jag har svårt att ta till mig Nahuis rockmusik. Vemodiga, lugna stycken och låtar bryter av mot de något hårdare, men inte heller dessa förmedlar något bestående intryck. Istället framstår Giancotti som något av en tråkmåns som saknar energi och A Blue Fire känns som en alternativrockplatta utan vare sig toppar eller bottnar. Det här är helt enkelt trist, lite mesigt ibland och faktiskt rätt ovidkommande.