(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Hans-Olof Svensson)
[singel, Decca / Universal, betyg: 6]
“In the absence of your love, and in the absence of human touch, I have decided I’m throwing my arms around Paris”, sjunger vår kärlekskranke hjälte. Paris Hilton eller Paris France? Fortsättningen “only stone and steel accept my love” tyder på det senare alternativet, även om arvtagerskan också lär vara ganska tillmötesgående i de här sammanhangen.
Rent musikaliskt har vi att göra med en experimentell dub-klezmer-fusion i 7/8-takt, som … Eller nej, där skojade jag till det lite. Låten börjar med en vanlig Morrissey-gitarr och en vanlig Morrissey-vers med en vanlig Morrissey-melodi av den typ som han antagligen kan snarka fram i sömnen. Redan halvvägs igenom första versen tröttnar The Mozfather själv på ledan och går rakt på Den Stora Refrängen. Genast blir det mycket roligare. Om Moz bara hade orkat skriva en riktig vers hade detta kunnat bli en riktig fullträff.