Sirenglas suddar ut gränsen i “Nothing More”

Från Vancouver kommer Sirenglas. En konstellation som beskriver sig som en AI-människa-hybrid. Mindre ett traditionellt band, mer ett projekt där det digitala och det mänskliga möts.

Soundet rör sig mellan darksynth och cyberpunk, med drag av både Ultra Sunn och Boy Harsher. Kalla sekvenser, drivande rytmer och synthar som ligger nära ytan genom hela låten.

Det finns en precision i uttrycket som sticker ut. Röster och produktion ligger tätt, utan mycket som sticker iväg.

Hur mycket som är människa och hur mycket som är maskin framgår inte. Och kanske är det heller inte poängen.

Sirenglas placerar sig i ett läge där gränsen mellan det organiska och det programmerade blir mindre tydlig.

“Nothing More” rör sig någonstans där.