Pink Milk – ett kosmiskt sci-fi-ljudlandskap på nya Night on Earth

Den Gotlandsbaserade duon Pink Milk har fått mycket uppskattning för sina suggestiva harmonier och sin atmosfäriskt reverbdränkta ljudbild. Zero Magazine ville veta mer om det albumaktuella bandet, som bjuder på en smakfull mix av shoegaze och postpunk, och växlade därför några ord med Maria och Edward Forslund.

Hej, Maria och Edward, och tack för att ni tar er tid att svara på några frågor! Ni har precis släppt ett nytt album vid namn Night on Earth. Om ni jämför det med era tidigare skivor, vilka likheter respektive skillnader ser ni då?
– Night on Earth är en samling ballader av ockult soul. Vi har använt fler rytmer, syntar och strävat efter ett vackert kosmiskt sci-fi-ljudlandskap i melodierna. Pink Milks ande av reverbdränkta, dånande ljudlandskap finns kvar i en ny dimension av rå skönhet.

Skivan handlar om jordens undergång. Kan ni berätta lite om bakgrundshistorien och skivans budskap?
– Döden är framtiden. Night on Earth är soundtracket.

Skivomslaget, som är gjort av Maria, är snyggt. Betraktar ni Pink Milk som ett helhetskoncept med både musikaliska och grafiska komponenter?
– Tack! Skivomslaget är alltid det första vi börjar med och en viktig del i vår skapandeprocess. Pink Milk är för oss ett konstprojekt.

Ni släppte ”You Will Follow Me to Hell” som smakprov inför albumet. Varför blev det just den låten och vilken funktion fyller singlar i dagens Spotifybaserade värld?
– ”You Will Follow Me to Hell” öppnar skivan. Redan innan vi valde den som singel hade vi skrivit orden ”You Will Follow Me to Hell” på albumomslaget, så det stod skrivet i stjärnorna. För oss fyller en singel funktionen att lyfta fram en särskild låt på Spotify, som får lite extra livskraft innan musiken försvinner ut i algoritmernas glömska.

Kan ni berätta lite om affischen som medföljer skivan?
– Vi vill skapa en annorlunda produkt kring skivsläppet och valde att göra ett limiterat handgjort print. Varje tryck är unikt och signerat! 

När man lyssnar på er musik får man känslan av att The Jesus and Mary Chain, Cocteau Twins och Mazzy Star tillhör husgudarna. Stämmer detta eller hur ser annars era influenser ut?
– När vi startade Pink Milk var vi influerade av shoegaze, goth och postpunk från åttio- och nittiotalet. Nuförtiden lyssnar vi mer på soul, rock och Roxy Music.

Det finns något filmiskt över er musik. Är ni cineaster och kommer vi en dag att få höra Pink Milk i någon undergroundrulle?
– Ja! Vi söker ständigt en känsla och form i det vi skapar, eftersom vi arbetar kring teman. Tanken är att musiken kan fungera i flera sammanhang, som i en passande film. 

Ni har tidigare nämnt att ni bor i en hemsökt gård. Finns det märkliga energier i huset och inspirerar de ert skapande på något sätt?
– Bara ett spöke, som inte är ett fan av renovering. Annars frid och fröjd!

Ni har haft framgångar utomlands och turnerat en del i Europa. Har ni några spännande historier från konserterna? Var skulle ni förresten helst vilja spela?
– På Trästocksfestivalen 2018 var Maria höggravid och hade förvärkar på scenen. Hon tog sig ändå hem och födde cirka fyra sekunder efteråt. Någon gång i framtiden skulle vi gärna vilja spela i ett kalkbrott eller i en kyrka med stor akustik, där vi kan få ett naturligt reverb.

Ni har konserter i Stockholm och Göteborg på gång. Hur skulle ni beskriva Pink Milk som liveband?
– En mystisk upplevelse med motljus och dimma utan mellansnack.

Finns det något annat ni vill dela med er till Zero Magazines läsare? 
– Ja, receptet på vår drink LUV HURTZ:

4 cl gin
70 % Pink Milk (33 cl burk)
En skvätt ginger beer
Rosafärgad ingefäratopping