Sand & Hallander – Älskar, Älskar Inte

Sand & Hallander charmar musikskribenter med hemgjorda rosa kärleksbrev med text, pussmun och röda hjärtan. Säga vad man vill om det, men greppet är egensinnigt och givetvis faller man pladask. Men främst för att Älskar, Älskar Inte är en charmig ep.

 Emmalisa Hallander sjunger och lirar gitarr. Nina Sand sjunger också, samt spelar piano, hammondorgel och munspel. All text och musik på plattan har tjejerna skrivit själva. Övriga instrument trakteras av fyra herrar, samt ytterligare ett gäng musikanter som gästar i något enskilt spår. Sju låtar har damerna fått ihop, samtliga med en somrig, ljus retrokänsla som känns lite som bomull för själen i dessa tider då hösten är mörk och kall, krig utkämpas runt omkring oss och folk blir skjutna mitt ibland oss. Samtidigt har mycket konst och musik absorberat denna tragiska verklighet och blivit allt mörkare. Då kan det kännas extra fint med en mjuk och ljus kontrast till hela skiten, eller hur? Älskar, Älskar Inte kunde ha kommit ut under sent 60-tal, tidigt 70-tal eller kanske en bit in på 80-talet. Det är så det låter, som mycket musik gjorde då, men väldigt ofta tillskruvad lite extra och nästan progressivt. De svenska texterna är relationsbaserade och skivans hela stämning är som ett soundtrack till en fin sommarförmiddag intill vattnet i ett avsnitt av Vi på Saltkråkan. Man inleder med gungiga ”Alla mina vänner” vars text handlar om otrohet och inte minst refrängen får en att dra på smilbanden, medan melodin glider omkring som en vackert vemodig vind. Sedan framför man ”Den enda”, en låt som musikaliskt kastar oss tillbaka hela vägen till 50-talet då doo-wop var stort. Utmärkta sånginsatser på den. Nummer tre här heter ”Kärlek kan ta slut” och påminner lite om hur ABBA lät i sin linda. Övriga fyra låtar är rätt lugna och soligt sandstrandscharmiga. Detta är mycket trevliga 22 minuters musik och Sand & Hallander får gärna skicka ett nytt kärleksbrev när de gjort en ny platta.