Victoria Vox –  Nirvana In REM

Att skriva och framföra filmmusik är inte direkt ovanligt, men på Nirvana In REM har Victoria Vox gjort det till konstnären Fred Stonehouses tavlor istället. De tio låtarna har inspirerats av tjugo målningar. Låtarna utforskar sambandet mellan verklighet och nonsensvärlden av drömsk logik, enligt konstnären själv.

Sångerskan och instrumentalisten Victoria Vox och konstnären Fred Stonehouse träffades under sångskrivarfestivalen ”Love On Holiday” i februari 2020, där låten ”Quest For Love” (spår 2 på skivan) skapades. Under pandemin fortsatte de två att hålla kontakten och idén att göra en hel platta tillsammans växte fram. Nirvana in REM är det trevliga resultatet. Victoria Davitt som Vox egentligen heter, har ukulele som huvudinstrument och sedan 2006 har hon varit en av de ledande inom ukulele-scenen som tydligen finns i USA. Därmed har hon frontat tidningar som Ukulele Magazine i USA och UKE Mag i England. Hon har också delat scen med andra mästare på instrumentet såsom Jake Shimabukuro, James Hill och The Ukulele Orchestra Of Great Britain. Sedan 2006 har hon dock utvecklat sin musik och uppträder nu mer i regel solo med hjälp av en loop pedal och baseffekter kopplade till sitt instrument, stämt i låga G. När man lyssnar på Nirvana In REM tänker man egentligen inte så mycket på huvudinstrumentet. Plattan består av melodiösa poplåtar och soundet låter väldigt syntigt och rytmiskt. Låtarna är ofta sköna, ofta lite drömska så som Stonehouse sagt, och jag gillar Victorias sångröst. Den här musiken är inte svår att lyssna till, inte så ”arty” som man kanske kunde tro av att ha läst om henne, men det händer rätt mycket i den samtidigt som den har sina verser och refränger. Jag kommer emellanåt att tänka på såväl Kate Bush som Peter Gabriel som bägge lyckades att göra tänkvärd popmusik. Vox har kanske inte riktigt nått dessa giganters höjder ännu, men det känns som att hon är på god väg.