Friday , November 22 2024

Gasleben & Electric Friends – A Vessel Out Of Here

Betyg - 8

8

Mörk, tung mix av syntpop och industri med starka melodier och refränger.

User Rating: Be the first one !
Gasleben & Electric Friends - A Vessel Out Of Here
Skivbolag: XenoPhone International

Knappt har Spare Parts For The Offspring hunnit kallna i cd-spelaren innan Gasleben & Electric Friends kommer med en het uppföljare. A Vessel Out Of Here skulle kunna vara skiva 2 i ett dubbelalbum där Spare Parts var skiva 1, men så är alltså inte fallet. Däremot: gillar du den ena plattan lär du gilla den andra.

Redan de inledande ljuden till ”Quivering” berättar att det här kommer bli ännu en mörk, tung men också melodisk och spännande platta. Mina tankar vandrar osökt till diverse coola science fiction-filmer för låtarna här är väldigt filmiska och bildrika. Herr Gasleben är vid det här laget en legendar inom svensk elektronisk musik med sin bakgrund i Anna Själv Tredje och Cosmic Ovedose på 70- och tidiga 80-talet, samt Twice A Man sedan dess. Övriga som medverkar på skivan är Peter Davidson, Anna Öberg, Daniel Kaufeldt och Karin My. Dessa fyra artister interagerar även med varandra på olika sätt i band som Beehive Plains, The Butterfly Effect, Härsk etc. Så här har man många spännande konstellationer att upptäcka om man inte redan har gjort det. A Vessel Out Of Here är en underbar platta, innehållande nio spår som behandlar ämnen som människan i vårt föränderliga samhälle, självförsvar, motstånd och vägen till framtiden. Tyvärr medföljer inget texthäfte till plattan så man kan studera lyriken närmare, men sånginsatserna hörs rätt tydligt då produktionen här låter väldigt bra och proffsig, så man klarar sig hyggligt ändå. Trots att musiken är både mörk och doomig, som en tung mix av synthpop och industri, känns aldrig skivan så där tråkigt jämnsvart och tuggummiseg som en del liknande, futuristiska plattor kan bli. Gasleben och vännerna släpper nämligen in tillräckligt mycket ljus och färg och vågar dessutom ta ut de musikaliska svängarna rätt mycket, vilket gör att plattan aldrig fastnar i det asfaltssvarta totalitärträsket. Tvärtom går dessa 47 minuter väldigt fort, vilket gör att man gärna sätter albumet på repeat.

 

Om Robert Ryttman

En simpel skribent som gillar allt från det enklaste enkla till det svåraste svåra, från det mjukaste mjuka till det hårdaste hårda!

Kolla även

Niccokick – tillbaka med “Our Way”

Ett band som Zero Magazine skrev mycket om när det begav sig är Niccokick. Kvintetten, …