Betyg - 6
6
Riffröjig hårdrock med eldig energi, inte alltid lika bra låtar dock.
Brittiska Ryders Creek bildades så sent som förra året, men det hörs inte på debutplattan. Samspelet och soundet är det absolut inget fel på, men kanske skulle bandet ha tagit lite längre tid på sig att skriva skivans material.
Ryders Creed öppnar sin självbetitlade debutplatta med singelsläppet ”Headspace” och därefter riffar de sig igenom ytterligare nio låtar. Framförandet är hela tiden kompetent och här finns en del spår som definitivt tilltalar mitt rock n roll-hjärta. Tyvärr finns det också låtar som bara är axelryckningar. Man har hört dem förr, och dessutom lite för många gånger för att gå igång på att höra dem ytterligare en gång med ännu ett band. Således inbillar jag mig att Ryders Creed kunde ha gjort en roligare och mer innovativ platta om de inte hade haft så bråttom med den. Samtidigt, för att vara ett band som existerat så kort tid, är debutalbumet en klar framgång. Här finns ju inga skitdåliga låtar och ingen brist på energi heller. Tvärtom. Ryders Creed kan leva rätt högt på att ha den intensitet de har och den bådar väldigt gott för livespelningar, inte minst. Den hårdrockande kvintetten kommer från Midlands, formades i maj förra året, plattan finansierades av PledgeMusic och i februari i år spelades den in med Greg Chandler i producentstolen. Ljudet är finemang, frontmannen Ryan Antony Hulme sjunger klockrent, och man kan inte annat säga än att det här är proffsigt framförd hårdrock, så nog finns det förväntningar på uppföljaren alltid. Låtar som ”Ryder”, ”Raise the hoof” och ”Promise” är några garantier för att gruppen kan plita ihop tilltalande material när de är triggade att göra så. Förhoppningsvis blir nästa släpp fullt av höjdpunkter och ingen utfyllnad.