Page – live på Babel

När My God Damn Territory och Page besökte Babel bjöds det på stora mängder skön elektronisk pop. Zero var på plats i Malmö och bjuder här på en kombination av foton, rörliga bilder och reflektioner.  

Kvällen började med My God Damn Territory, som gjorde utmärkt ifrån sig med melodiös indietronica och supersnygga outfits i bästa Smashing Pumpkins-stil.

Gillar du Page? Det är helt självklart att du gör! Kom då ihåg att Eddie Bengtsson producerat My God Damn Territorys nyligen släppta skiva. Det här bandet bör du verkligen kolla upp!

Page tog sedan Malmö med storm. Sällan har en så laddad Eddie synts på scen. Sällan har Marinas syntspelande varit så medryckande och klockrent.

När Zero växlade några ord med Eddie före spelningen utlovade han ”en hel del överraskningar, både på scen och låtmässigt.” Mycket riktigt blev det också ett par oväntade låtar och, som pricken över ”i”, två spännande gäster i form av Jane Jarl (skönsjungande sångerska från Obsession of Time) och Joakim Rooke (skicklig trummis).

Är det möjligt att vara profeter i sin gamla hemstad? Enligt legenden lär det vara svårt, men i fallet Eddie Bengtsson och Marina Schiptjenko blir svaret ett rungande ”ja”. Eddie var kung och Marina drottning av Babel!

Zeros reporterteam är helt överens: Page kom, de sågs och de segrade! Hur bra var de? Jo, så här överjävligt bra (titta på Petter Duvanders videokavalkad här):

Zero passade även på att mingla runt och prata med några av kvällens gäster:

Vad tyckte tvillingbröderna och Page-fantasterna Niklas och Johan Wejedal, som kört hela vägen från Göteborg till Malmö, var bäst med kvällen?
– ”Det var väldigt roligt att få höra ’Vad ska jag hitta på’, eftersom det var genom den låten som hela mitt Page-intresse startade en gång i tiden”, svarar Niklas.
– ”Jag gillade verkligen att Eddie och Marina bjöd på några oväntade gamla favoriter, som ”Blå fötter”, kompletterar Johan.

Brothers in Arms? Elektroniska bröder från olika mödrar? Coola killar är de i alla fall! Zero frågade musikprofilerna Khyber Westlund och Per Fall om kvällens bästa låtar.
– ”Som ett skal”, svarar Khyber och tillägger att det är en låt som väcker speciella minnen, eftersom såväl han som ett par kollegor i det elektroniska intressesällskapet Electronically Yours gjort personliga remixer av den.
– ”Krasch”, menar Per, med motiveringen att det var en riktigt stark öppning på konserten som verkligen satte tonen för resten av kvällen.

Backstage träffade Zero på trevliga människor i form av Per Faeltenborg, Jonas Karlsson och kvällens imponerande gästsångerska Jane Jarl.

När Alexander Elofsson diskjockar kan ingen vän av elektronisk pop stå still. Ett faktum lika säkert som ”Amen” i kyrkan. 

Är det en kommendant i intergalaktiska rymdflottan? Nej, det är OMD-experten Magnus Dahlberg, som självklart var på plats på Babel. Zero bad honom rangordna kvällens konsert utifrån en tidslinje med andra Page-spelningar.
– Den Page-konsert jag räknar som allra bäst gick jag på redan 1992, men det minnet är förstås indränkt i ett nostalgiskt skimmer. Faktum är att kvällens konsert förmodligen var nästan lika bra. Det var kul med överraskningsgästerna och både Eddie och Marina hade väldigt fin scennärvaro!

Mycket nöjda med aftonens underhållning var Martin Palmaer, Tina Hedendahl, Steve Nilsson och… Den där killen, ni vet.

Avslutningsvis lite blandade bilder, så att de stackare som missade gårdagens konserter verkligen inser vilken tabbe de gjorde. Ett hyfsat substitut är dock att lyssna på Page hemma på kammaren. Zero uppmuntrar därför alla läsare att snarast införskaffa den förträffliga poptronica-skivan Det är ingen vacker värld men det råkar vara så det ser ut.