För trettiofem år sedan släppte Lustans Lakejer En plats i solen. En mörk och atmosfärisk skiva inspirerad av Japans svala syntmattor, Talking Heads suggestivt funkiga rytmer, David Bowies monumentala Berlinstämningar och Charles Aznavours romantiska melodramer. Att kalla albumet ”en svensk klassiker” är inte att ta för stora ord i sin mun. Skivan har influerat många yngre artister och låter än idag storslagen! Lustans Lakejer är nu ute på turné och framför En plats i solen i sin helhet. Zero ville självklart veta mer och ringde upp Johan Kinde.
Hej, Johan, och tack för att du tar dig tid att svara på några snabba frågor! Just nu sitter du på tåget på väg ner till Malmö för den första av en rad konserter på temat ”En plats i solen, 35 år”. Hur kommer det sig egentligen att ni bestämde er för att framföra albumet En plats i solen från första till sista låten? Gav det kanske mersmak att framföra Uppdrag i Genéve i sin helhet?
– Precis. Då Uppdrag i Genéve–konserterna blev en stor succé bland Lustans-fansen föll det sig naturligt att även framföra En plats i solen enligt samma modell. Sedan känns det roligt att få framföra albumet mer eller mindre på pricken 35 år efter det släpptes. Om jag inte missminner mig, så gavs En plats i solen ut i mitten av oktober 1982.
Om man jämför Uppdrag i Genéve med En plats i solen, så framstår den senare som mörkare och mer atmosfärisk. Känns det som en större utmaning att framföra En plats i solen i sin helhet?
– Ja, jag kan delvis hålla med om det. Uppdrag i Genéve har fler upptempolåtar och upplevs nog som mer lättsmält. En plats i solen är mer av en ”lyssnarskiva” än en partyskiva. Därför kommer vi att bjuda på en annorlunda och speciell konsertupplevelse.
Vad känner du för En plats i solen idag? Är det en personlig favorit i Lustans Lakejers katalog?
– Jag tycker verkligen om soundet på En plats i solen. Det är en väldigt intressant platta, då den var ett stort steg i en ny riktning för oss. Jag är även mycket nöjd med många av låtarna på albumet.
Vilka är då Johan Kindes favoritlåtar på En plats i solen?
– ”En främlings ögon”, ”Läppar tiger, ögon talar”, ”Drömmar dör först” och ”En kyss för varje tår”.
”En kyss för varje tår” är onekligen en av era mäktigaste låtar. Vilken är egentligen historien bakom den?
– Det var en låt där pusselbitarna föll på plats direkt. Allt föll sig väldigt naturligt. Jag skrev den på akustisk gitarr framför tv:n, inspelningarna gick snabbt och det kändes som en passande sistalåt på albumet.
Mycket har hänt under 35 år. Är det er ambition att framföra En plats i solen originaltroget eller har ni tänkt uppdatera soundet och spela ”2000-talsversioner” av de klassiska låtarna?
– Originalkänslan kommer definitivt att vara kvar. Det blir inga radikala förändringar. Men samtidigt kommer vi att diskret förbättra låtarna. Jag sjunger ju mycket bättre idag än 1982.
Ni har med en mycket celeber gäst, Mr. Richard Barbieri, på turnén. Hur har det känts att jobba med honom igen? Hittade ni direkt tillbaka till kemin ni hade på åttiotalet?
– Richard är väldigt lätt att jobba med. Han är en sann gentleman och oerhört professionell. Han har lagt mycket tid på att repetera in låtarna och vi har hittat varandra väldigt bra!
Förutom Richard Barbieri består livebandet av Christer Hellman på trummor, självaste Tom Wolgers på synthesizers, Anders Ericson på gitarr, ingen mindre än Julian Brandt på bas, Fredrik Hermansson på klaviatur och Lisen Rylander-Löve på saxofon. Det låter som en väldigt stark laguppställning. Hur skulle du beskriva er scenshow?
– Ja, det är ett väl sammansatt band. Vi vill inte avslöja något om scenshowen i förväg, utan det får bli en överraskning, men vi är väldigt väl förberedda och extremt laddade. Det ska bli fantastiskt roligt att göra de här konserterna! Självklart blir även det spännande att framföra ett par mindre kända låtar från En plats i solen, som vi aldrig spelat live förut. Det blir ett par ”världspremiärer” i Malmö ikväll!
På En plats i solen spelade Roland Jupiter-8 och Sequential Circuits Prophet-5 viktiga roller i ljudbilden. Har ni med klassiska analoga maskiner från åttiotalet på scen?
– Både Richard och vi har tagit med lite olika syntar. En del av dem var med redan på åttiotalet, det stämmer!
Vad kommer ni att bjuda på förutom En plats i solen i sin helhet?
– Det kommer att bli många extranummer. Både publikfavoriter och några överraskningar från våra snart fyrtio år som band.
En plats i solen släpptes även i en engelsk version, A Place in the Sun, under ert engelska alias Vanity Fair. Hur känner du inför det släppet idag? Är det en underskattad skiva?
– Det skulle man kunna säga, ja. Jag är egentligen lika nöjd med A Place in the Sun som med En plats i solen. Visst kan man önska och tycka att den förtjänat större genomslag ute i Europa. En intressant detalj är förresten att vi spelade in A Place in the Sun före En plats i solen.
Titeln En plats i solen har använts och återanvänts ganska många gånger i kulturhistorien. Jag misstänker att ni inspirerades av Elizabeth Taylor-filmen från femtiotalet, som vann ett flertal Oscarsstatyetter. Men vad tänkte du när Kent släppte ett album vid namn En plats i solen för några år sedan? Kändes det som att de snodde er titel? Eller var det kanske en hyllning till er platta?
– Det stämmer bra att filmen med Elizabeth Taylor fanns i våra bakhuvuden när vi bestämde titeln. Ja, jag måste erkänna att jag blev lite förbryllad när Kent gav ut sin En plats i solen. Var det en travesti eller en hyllning till oss? Jag hoppas självklart på det sistnämnda, haha!
Vad tror du att den 19-årige Johan Kinde hade sagt 1982 om någon berättat att ni, 35 år senare, skulle turnera med En plats i solen, som då räknades som en svensk klassiker?
– Den unge Johan hade givetvis blivit väldigt glad. Att fortfarande vara aktuella så långt in i framtiden, spela inför utsålda arenor och stå på scen med självaste Richard, hade låtit som en dröm. På många sätt är det här en drömturné. Vi är väldigt lyckliga att få dela den här upplevelsen med alla er som stöttat Lustans Lakejer genom åren!
Lustans Lakejer inleder sin jubileumsturné ikväll, den 13 oktober, på Slagthuset i Malmö. Därefter kommer man till Göteborg lördag den 14 oktober och till Stockholm för en dubbelkonsert den 20 och 21 oktober.