Consider Yourself! The Highs of Lionel Bart

Cherry Red Records samlar musikaler och pop från Tommy Steele till James Bond i boxen Consider Yourself! The Highs of Lionel Bart.

Är du så svårt inne på Lionel Bart att du känner att du bara måste äga musikalen Oliver! i mer än en inspelning? Då är din drömbox äntligen här.

Övriga läsare behöver kanske en introduktion. Lionel Bart är populärkompositören som i slutet av 1950- och början av 1960-talet dominerade såväl de brittiska topplistorna, med sina låtar för artister som Tommy Steele och Cliff Richard, som musikalscenerna i West End. Vi befinner oss alltså någonstans mellan gammaldags music hall, modern musikal, storbandsjazz, skiffle och begynnande pop, och boxen Consider Yourself! The Highs of Lionel Bart ger en oväntat heltäckande bild.

CD1 upptas av Barts största musikalsuccé, Oliver! (i en version från 1962 med ingen mindre än Steve Marriott, senare i Small Faces, som Artful Dodger), samt den lätt politiskt inkorrekta, Henry Fielding-baserade föreställningen Lock Up Your Daughters.

CD2 inleds med Oliver! igen, därför att vem skulle kunna klara sig med bara en inspelning av Oliver!?, den här gången i originaluppsättningen från 1960, och fortsätter, håll i er nu, med ett urval ur studioinspelningen av Oliver! från 1961. Vänner av buskis noterar att en viss Barry Humphries, alias Dame Edna, medverkar.

CD3 innehåller Fings Ain’t Wot They Used T’ Be (1960), med bland andra självaste Sid James och Barbara Windsor från Carry On-filmerna, samt det excentriska albumet For Bart’s Sake där Bart själv sjöng sina sånger.

CD4 bjuder på musikalen Blitz! (utropstecken verkar vara det enda som inte var ransonerat efter kriget) med titlar som ”Who’s This Geezer Hitler?”.

CD5 är vigd åt popmusiken, med Tommy Steele-plattorna The Duke Wore Jeans och Tommy the Toreador följda av blandade spår som Cliff Richards ”Living Doll”och ”Do You Mind?” med Anthony Newley samt allra sist ”From Russia with Love” framförd av The John Barry Seven and Orchestra.

Consider Yourself! The Highs of Lionel Bart är mer engelsk än vinäger, dålig mat och illa isolerade fönster. Musiken i den här boxen är inte bara till stora delar monofonisk, utan faktiskt även bokstavligt talat svartvit. Jodå, lyssna själv.

Betyget blir en generös 8, bara för att det måste premieras att ge ut en så oerhört välfylld samling material som riktar sig till en så smal publik.