Curse Of Lono – Curse Of Lono

Fyra killar och en tjej med hemvist i London skivdebuterar under bandnamnet Curse Of Lono och bjuder på fyra riktigt bra spår. Plattan har blivit till ett soundtrack för en kortfilm och det är förståeligt. Curse Of Lono har klart cineastiska kvalitéer.

Bandet bildades förra året av sångaren och låtskrivaren Felix Bechtolsheimer från Hey Negrita. Felix stötte snart på Oli Bayston från Boxed In som öppnade ögonen på honom för krautrock och Radiohead, vilket inspirerade Felix att låta sin musik ta helt andra vägar än tidigare. Dock påminner inte hans låtar om dessa influenser alls. Musikanterna fick sedan med sig Hey Negritas trummis Neil Findlay, sologitarristen Joe Hazell, basisten Charis Anderson, samt keyboardisten Dani Ruiz Hernandez och hokus pokus – en ny grupp var skapad. En klassisk ep består av fyra låtar och det är precis vad den här plattan gör också. Man startar med ”Five miles” som är en mix av akustisk americana och tunga, spruckna, elektriska gitarrer. Jag kommer att tänka på ett mörkare och farligare The Eagles när jag hör den. Nästa spår heter ”London rain” och är som en magisk, svängig mix mellan The Doors och The The. Den låten kan jag sätta på repeat i evighet. En underbar sak, och jag hoppas att Curse Of Lono kommer fortsätta att skriva låtar och utvecklas mer i den riktningen framöver. Därefter följer stillsamma, countryinfluerade ”He takes my place” som är trevligt melodiös och fin, innan skivan avslutas med ”Saturday night” som även den är en lugn sak, men mörkare än sin föregångare. Som helhet är detta en mycket lyckad debut-ep och jag kan knappt vänta tills bandet får ur sig sin första fullängdare.