Sadman – The Big Cut

Originalmedlemmarna Lasse Fernström och Mattias Räftegård har utökat Sadman till en kvartett på sitt nya album, The Big Cut. De nya herrarna i bandet heter Ola Johansson (trummor) och Sebastian Freij (cello). Utöver dem gästas skivan av Frida Hedenberg på sång och Julia Sandwall på violin.

2008 debuterade Sadman med Cold In The State Of Me. 2010 följde de upp förstlingen med 9th And Last Life. Vad som skett under åren mellan den och The Big Cut vet jag inte, men i november och december förra året började singelsläpp och videos från nykomlingen poppa upp, och nu har vi alltså hela plattan här. Det är en melodisk, rätt lugn och snygg skiva med fin, varm produktion. En skiva som har förmåga att locka till funderingar och eftertanke. Texterna finns i konvolutet för den som vill studera lyriken närmare och tar man en titt så föreställer framsidan en man som försöker undvika att drunkna, medan endast hans händer syns ovanför vattenytan på baksidesbilden. Jag föreställer mig att han ger upp kampen och sjunker. Så är The Big Cut en miserabel, tragisk självmordsannons till deppig, mörk musik? Nej. Det är den för vacker för. För ljus också, egentligen. Albumet är snarare sorgset, vemodigt och på jakt efter någonting… kanske kärlek, överlevnad, frihet, lycka, en problemfri tillvaro? Eller så är det här bara en samling välskrivna låtar som får igång tankeförmågan i högre grad än vad den borde. Jag gillar det mesta på skivan i högre eller lägre grad. Nackdelen med den är att låtarna är för många och speltiden för lång. Hade den bara kortats ner med några spår hade den varit ännu bättre, och betyget ett snäpp högre.