Review Overview
Betyg - 8
8
Eight O´Five Jive tar med dig på en retroresa av jump blues, swing, rock n roll och rythm n´ blues!
50-talets musik, och mycket av det som skapades ett par decennier före dess, har alltid haft förmågan att överleva tillfälliga trender och modenycker. Eight O´Five Jive är ett gäng från Nashville, frontat av Lee Shropshire, som tar med lyssnaren till en era då balklänningar, myggjagare, brylkräm och fedorahattar var grymt inne, medan bensinslukande skönheter som Cadillac, Ford, DeSoto och Chevrolet tog den amerikanska ungdomen till drive-in bion på helgen.
Eight O´Five Jive baserar främst sitt debutalbum Too Many Men på covers av artister som Ruth Brown, Big Jay McNeely, Jimmy Liggins och Big Maybelle, men ett par egna spår har de pressat in på skivan också: ”Young enough to be my son” som man gjort en video på, och ”Misery loves company”, bägge skrivna av sångerskan Lee Shropshire, och omöjliga att skilja från originalmaterialet, om man inte känner till det från början. Valet av covers är närmast lysande då det inte är något uttjatat material, och Too Many Men är i sin helhet en utsökt tidsresa till en svunnen era, precis som att se TV-serien Mad Men, filmen American Graffiti eller att lyssna på Dana Gillespies utmärkta skivor, som har ett liknande innehåll. Ofta med rätt fräcka och erotiska texter, men aldrig på ett sådant sätt att de går över gränsen till det plumpa. Sådant gick inte för sig att spela in då de här musikstilarna dominerade radioutbudet i USA. Däremot såg man alltid till att musiken var dansant och det har Eight O´Five Jive tagit fasta på också. Om man sedan bemästrar de danser som gällde då, är en annan fråga. Men oavsett om du vill dansa, blunda och ta en inre resa tillbaka i tiden, ha svängig musik i raggarbilen, eller bara digga och stampa takten till något enkelt och underhållande, så är Too Many Men en utmärkt platta att göra det till.