Review Overview
Betyg - 9
9
Som en science fiction-film av instrumental musik, spännande, infallsrik och full av fantasi.
Neongas utsöndras då stora stjärnor i universum kollapsar och dör. Tillsätter man elektricitet till gasen så glöder den och placeras den i glas kan man få fram färgat ljus, som i neonskyltar t.ex. Det är denna gas och dess effekter som inspirerade Lars Horntveth från Norge, men boendes i USA sedan 2012, att skapa grunden till Jaga Jazzists formidabla verk Starfire.
Neongas är alltså bränslet för att Starfires fem låtar skapats, varav den längsta nästan är femton minuter. Det är avancerad, melodiös, intressant och vacker jazzrockfusion, i stor utsträckning baserad på elektroniska instrument, men absolut inte enbart. De övriga medlemmarna i åttamannabandet åkte fram och tillbaka till Los Angeles, lirade in sina delar i Lars Horntveths lägenhetsstudio, och när det mesta var på plats åkte orkesterledaren till Norge där arbetet avslutades. Som ni förstår är inte detta musik för den som vill ha treackordspop eller raka rockdängor. Tvärtom. Starfire är som ett gigantiskt sci-fi epos på jätteduk, men av ljud istället för film, och den som någonsin har förlorat sig fullständigt i Solaris, 2001: A Space Odyssey eller möjligtvis Gravity, vet vad jag menar. Jaga Jazzists musik är dock inte långsam och svävande. Istället är den ofta energisk, full av ljud och infall, händelserik till tusen, men samtidigt ofta vacker, tankfull och sökande till sin natur. Som att blanda Wasa Express, Klaus Schulze, Manfred Manns Earth Band cirka -73, -74 och Esbjörn Svensson Trio och klä alltihop i en elektronisk, modern skrud av ljud, rytmer och nyårssprakande färgrikedom. En del av er skulle avsky detta, men de som gillar Starfire kommer bli kära.