Betyg - 9
9
Utmärkt fransk syntpop med melodier och (delvis) klassiska textteman.

Pierre Pi och Éric U0 är tillbaka med en debut-cd efter sina två ep-skivor som gavs ut 2022 och 2023. Det nya albumet är lika ofrånkomligt syntig som de förra. Contrôle Total heter alstret och La Machine heter duon som sjunger och spelar allt själva.
Har man hört La Machine tidigare så känner man igen dem på Contrôle Total. Den här gången har fransmännen dessutom med texterna i häftet också, vilket ju är ett plus. Du som har ep-skivorna kommer också känna igen några spår, nämligen ”Réacteur 4” och titelspåret från Vamos A La Playa-plattan, samt ”F.F.P.2” och titelspåret från LA Machine (Qui Ne Sert Á Rien). Sex spår här är alltså helt nya och vill man ha allt godis bandet gett ut hittills krävs det att man investerar i samtliga uppräknade skivor. La Machine låter inte som Kraftwerk, de har sitt eget sound och stil, men de har samma faiblesse för robotiserad helelektronisk musik och använder inga ”traditionella” instrument. Éric U0 sjunger snyggt och behagligt och emellanåt får bandet feeling och lägger in rätt kul ljud och grejer i låtarna, som i ”Invasion Humanoïde” och melodiska ”Réacteur 4”. Texterna tar upp ämnen som mänsklighetens villfarelser, felaktiga vägledningar och största rädslor. La Machine ifrågasätter och kritiserar våra mänskliga brister och svagheter via klassisk skräck- och sci-fi filmestetik, uppblandat med dystopiska fantasier, invasioner av utomjordingar, postapokalyptisk romantik, kroppsmodifikation och asteroidkrascher m.m. Bästa låtarna i mitt tycke, förutom de tidigare utgivna, är ”Sextape” som det även gjorts en video till, ”Sutures”, ”Invasion Humanoïde” som påminner en del om belgiska Telex och vemodigt avslutande ”Voyageurs électriques”, men ingenting på den här plattan är dåligt. Ska bli kul att se vad La Machine kommer åstadkomma under de kommande åren.