Dina Grundberg – Otäckt Överkänslig

Dina Grundberg skriver svenska texter, sjunger dem till jazz och jazzig vispop, ungefär som Monica Zetterlund gjorde på sin tid. Otäckt Överkänslig – underbar albumtitel – innehåller nio spår som bör tilltala både nostalgiker och nykomna fans av tillbakalutad och småsvängig jazz som inte flippar ut.

Dina Grundberg albumdebuterade 2022 med Jag Ljuger Mest Om Allt, en platta jag inte har hört, men blivit sugen på att höra efter att ha lyssnat en hel del på Otäckt Överkänslig. Här kompas Grundberg av fem musikanter på saxofon, trombon, piano, kontrabas och trummor, men hon gästas också på trumpet, sång och trombon på några spår av ytterligare tre. Förutom nämnda Zetterlund har sångerskan också influerats av Barbro Högberg, Beppe Wolgers och Olle Adolphson. Ni som fattar fattar, ni andra är nog för unga för att ha koll på dessa svenska legendarer. Däremot lär alla ha koll på ämnena i Grundbergs texter, då dessa behandlar moderna företeelser som nätdejtande, dagens kulturpolitik – lyssna på ”Min ekonomi” -, skitsaker som blir till skvaller och stora nyheter, ensamhet och relationer. Stort och smått, högt och lågt blandas således till en smakfull och kul tutti frutti. Otäckt Överkänslig är en väldigt charmig platta där Dina Grundbergs låtar är just låtar. Hon har skrivit både text, musik och arrangerat själv, samt producerat plattan tillsammans med Gustav Davidsson som spelat in den i Studio Glasfågeln. Det här är inte den sortens jazz som flippar ut i evighetslånga instrumentala improvisationer eller kräver tio miljarder timmars avancerad jazzspisning för att den ska gå hem. Tvärtom, vem som helst kan ta till sig musiken och sångerna, men framförallt lär skivan uppskattas av oss som gillar 60-talets svenska jazzstuk.