Tip Jar – Songs About Love And Life On The Hippie Side Of Country

Betyg - 4

4

Mjuk 70-talsinflurad pop med sånger om bagatellartade händelser.

User Rating: Be the first one !
Omslag: Tip Jar - Songs About Love And Life On The Hippie Side Of Country
Skivbolag: Tipjarsongs

Säga vad man vill om Songs About Love And Life On The Hippie Side Of Country, men en cool titel är det i alla fall. Det kan däremot inte sägas om skivans innehåll som varken låter särskilt mycket country eller hippie. Dock är den här utgåvan snäppet bättre än Tip Jars förra skiva.

Songs About Love And Life On The Hippie Side Of Country är delvis inspelad i Austin, Texas och delvis i bandets hemland Nederländerna, och då närmare bestämt i Eindhoven. Musikaliskt gör Tip Jar en sorts amerikaniserad middle-of-the-road-pop eller mjukpop som den kunde låta under sent 60- och tidigt 70-tal. Det är gulliga och rätt sockersöta små sånger om att vara ett tämligen okänt band på turné (”Out Of the Blue”), ha skoj i solen på en trädgårdsfest (”Garden Party”), lycklig kärlek (”Never Saw It Coming”) och en låt om att inte äga en plog (”Plough (plow) ). Mer tandlösa texter är svåra att hitta. I stort sett vartenda spår här handlar om att allting är bra, allting är positivt, allting är mysigt och fint och mjukt och soligt och gulligt. Likadan är musiken: inställsam och så snäll att man har lust att ge bandet en örfil så de vaknar till och frågar sig varför de gör musik som mestadels går in genom ena örat och kommer ut genom det andra utan att passera hjärnan. Eller hjärtat, för den delen. Samtidigt är inte Tip Jar ett värdelöst band. De är duktiga musiker och sjunger bra – speciellt Arianne Knegt har en fin sångröst -, men det är irriterande att de inte gör något mer och bättre av sina förmågor och sin talang än dessa fluffiga utopier. Några hyggliga spår finns det dock på denna skiva också. De bästa i mitt tycke är ”Creaking Of the Stairs”, en pianoballad med dragspel om en änka vars barn flyttat hemifrån, ”Colors” som Bart de Win sjunger lead på, och den mjuka valsen ”Strong Enough”. Men jag skulle aldrig köpa plattan för det lilla.

 

Om Robert Ryttman

En simpel skribent som gillar allt från det enklaste enkla till det svåraste svåra, från det mjukaste mjuka till det hårdaste hårda!

Kolla även

Lady Psychiatrist´s Booth - Lady Psychiatrist´s Booth

Lady Psychiatrist´s Booth – Lady Psychiatrist´s Booth

Stephanie Groot (violin, mandolin), Laura Hall (keyboard, basmunspel, dragspel) och Ashley E Norton (gitarr, percussion) …