Trummor & Orgel – Longevity

Det är naturligtvis ingen hemlighet att Trummor & Orgel inspirerats och influerats av Hansson & Karlsson, men det har börjat kännas som att liknelsen upprepats in absurdum vid det här laget. Longevity är duons sjunde fullängdare och bandet låter mer moderna än någonsin.   

Trummor & Orgel består av Uppsalabröderna Anders (orglar och syntar) och Staffan Ljunggren (trummor, percussion, syntar) som tillsammans gör helt instrumental popmusik, atmosfärisk, melodiös, svängig och alldeles underbar. Den moderna elektroniska aspekten av musiken är här snyggt uppblandad med en retrokänsla som bör tilltala såväl unga lyssnare som gamla uvar med förkärlek för det sena 60-talet och tidiga 70-talets psykedeliskt grooviga sound. Hittills har jag uppskattat varenda skiva jag hört med bandet och Longevity är inget undantag. Nio nya låtar framförs och det tar inte lång tid innan såväl det yttre rummet som det inre mänskliga fylls av de stämningar och känslor som duons musik framkallar. Det hela är ofta väldigt vackert utan att bli inställsamt och det är lätt att sätta bilder till musiken medan man lyssnar. Låtarna är väldigt färggranna och varma, ibland melankoliska, ibland dansanta, ofta drömska men på ett tydigt sätt, och när jag blundar ser jag framför mig ett dansgolv, tämligen tomt på människor i slutet av natten, medan diverse ljuskällor exploderar över väggarna, golvet och baren, medan personalen plockar undan och några ensamma kroppar fortfarande dansar in gryningen. I den tungt repetitiva ”Goldcrest” händer det grejer och fler människor kommer in från gatan och servitriserna får återigen jobb att göra innan avslutande ”Crystal” återigen öppnar upp för nya drömmar och visioner, medan det imaginära dansstället sakta men säkert töms på besökare. Så ser filmen i mitt huvud ut. Din film kan mycket väl bli en helt annan medan du lyssnar.