Red Mecca – Away

Den blodröda vinylen snurrar och Susanne Jonsson sjunger första strofen ”My Eyes Look Red From You Beating Up My Heart”. Man befinner sig återigen i Red Meccas tunga, mörka och drömska universum. Away är bandets 6:e studioalbum och det dukas upp 8 sprillans nya låtar att njuta av.

Den här gången är det omöjligt för mig att plocka favoritgodis ur påsen. Away är helt enkelt ett förbaskat jämnt och välavvägt album. Låtarna är rätt långa, de rör sig tunga och nästan murrigt mörka likt en extremt gammal, dödligt sårad dinosaurie, på väg mot en grotta att krypa in i för att lägga sig ner och dö. Drone-känslan ligger i de syntetiska ljuden, postpunken är penseln som målar med skuggor och Susanne Jonssons svävande röst upprepar de väldigt korta texter hon skrivit till musiken. Det är inte lätt att höra orden i de framviskade verserna, men lyriken finns i innerkonvolutet och refrängerna har förmåga att sakta men säkert forma sig till något hörbart och lägga sig till ro i medvetandet. Jan Strandqvist (ex. Brända Barn, Psykopop, Fordringsfulla Gäster, The Congress, Kretsen) har skrivit musiken och spelar den, medan Jonsson står för text och sång. Dessa texter kan man tolka lite som man vill. Liksom med musiken är det lätt att måla upp sina egna scenarion i huvudet och ingenting är egentligen givet, även om det i pressreleasen står att skivan handlar om att drömma sig bort och befinna sig någon annanstans. Ett rätt aktuellt ämne för många av oss, speciellt nu i pandemins, restriktionernas och ofrihetens tid. För kan man inte resa fysiskt kan man alltid göra det i huvudet och själen. Away är en riktigt bra farkost att åka med, precis som den i låten ”My Intergalactic Cab” tycks vara, så jag föreslår ännu en tripp med Red Mecca, detta sköna band vars plattor man tydligen aldrig kan bli besviken på.