Train To Spain – fortsätter kärlekstemat på nya EP:n

Elektropopduon Train To Spain har, med sina dansanta upptempolåtar och trallvänliga refränger, fångat en publik i både Sverige och runt om i världen. De är nu aktuella med andra delen i en genomtänkt EP-triologi. Zero tog tillfället i akt att växla några ord med Jonas Rasmusson och Helena Wigeborn.

Foto: Petra Rönnholm

God kväll, Train To Spain, och tack för att ni tar er tid att svara på några frågor! Låt oss börja med att titta lite på er nya EP, Liebe? Hur skulle ni beskriva innehållet? 

Helena: Vi fortsätter på vårt inarbetade kärlekstema i olika tempon. ”Dreaming Away”, som är EP:ns öppningsspår, handlar om en förlorad kärlek, där man inte riktigt lyckas gå vidare, utan istället fortsätter drömma om en framtid tillsammans. Det är bra tryck i låten och vi hoppas att den ska kunna bli populär på dansgolven. 

Jonas: ”You Made Me Laugh’ har varit med oss ända sedan början och jag minns att vi spelade den på vårt första gig, redan 2013. ”Let the Music Play” skrevs innan pandemin slog till med full kraft, så titeln har fått en helt annan innebörd idag. ”Hide & Seek” kom till ganska spontant när det blev lite tid över i studion. Men den växte till sig och fick en självklar plats på EP:n. Avslutningsvis är ”Dreaming Away” är en låt som jag hade påbörjat, men mer eller mindre glömt bort. I samband med att jag inventerade hårddisken poppade den upp igen och jag tänkte ”den har ju faktiskt potential”. En rolig grej med våra låtar är att de ofta har två historier. När jag skriver dem har de en mening och när Helena lägger sin text brukar de få en annan. Just detta är fallet med många av låtarna på den här EP:n.  

Liebe? är andra delen i en digital EP-trilogi med konceptet ”fyra nya låtar och en remix”. Sist på EP:n hittar vi följaktligen en andra version av ”Dreaming Away”, omstöpt av inga mindre än kultbandet Cat Rapes Dog. Vad tycker ni om remixer i allmänhet och Cat Rapes Dogs i synnerhet?

Jonas: Det känns självklart bra när etablerade artister tar sig an ens låt. Det är viktigt att de tycker om originalet, så att de lägger ner sin själ och det inte bara blir en dussinprodukt. Cat Rapes Dog har helt klart gjort något spännande med ”Dreaming Away”.  

Helena: Jag tycker det är intressant att höra hur remixartisterna kan lyfta fram andra nyanser i låtarna. Det skulle vara jättekul om Cat Rapes Dogs version av ”Dreaming Away” kunde öppna nya dörrar för oss!     

Helena är förhållandevis ung, medan Jonas var med redan på åttiotalet. Vilket är det bästa med er gruppdynamik och era olika referensramar, tycker ni? 

Jonas: Musik har ju egentligen ingen ålder, men om gillar åttiotalsoundet, så tror jag att man har det som grund. Men man bygger ju ständigt på med andra influenser från nyare artister. Dessutom förändras utrustningen hela tiden. Om man lyssnar på Depeche Mode, så märks det tydligt och man märker en ständig ljudutveckling. Vår dynamik bygger nog på att både Helena och jag kan åttiotalet, men hon ger nytt liv till det med sina mer moderna influenser.

Helena: Visst gillar jag åttiotalet och Depeche Modes tidiga skivor, men överlag hämtar jag nästan mer inspiration från yngre artister. Ibland önskar jag att folk inte kategoriserade så mycket eller var så fixerade vid scener. Kite har en mycket större och bredare publik än oss, även om deras musik har mycket gemensamt med vår. Varken vi eller de är väl retroband? Med detta sagt är jag jättenöjd med Jonas och mitt samarbete. Han har byggt upp en fantastisk låtskatt och det känns kul att få vara med och förädla diamanterna. 

Ni inledde i fjol ett samarbete med Sveriges italo disco-kung, Niclas Blyh, och hans skivbolag, pbhmedia. Vad hoppas ni få ut av kollaborationen? 

Helena: Vi har redan fått ut väldigt mycket. Niclas tror verkligen på sina band och lägger ner ett fantastiskt jobb på marknadsföring. Ovanpå det är han alltid glad, trevlig och engagerad. Vi känner att vi är i goda händer! 

Jonas: Hehe, ja, italo disco. Det gillar man ju, även om Train To Spain kanske inte har så många låtar som riktigt kvalar in på listan. Men tack vare Niclas engagemang och nätverk har vi kommit hästlängder efter vårt senaste släpp. Det ser man på statistiken på både Spotify och Apple Music. Vi slår rekord hela tiden. Så allt känns mycket lovande! 

Foto: Petra Rönnholm

Vilka förhoppningar har Train To Spain inför 2021? 

Helena: Vi hoppas förstås att pandemin ska avta, så att det blir möjligt med konserter igen. Nu när vi har släppt två EP-skivor, och har en tredje på gång under 2021, vill vi såklart komma ut och spela låtarna live! 

Jonas: Ja, vi längtar efter att livescenen ska öppna upp igen. Det känns även viktigt att vi håller våra “radio plays” vid liv. Man måste synas… höras, menar jag, haha! Det hade inte heller varit fel att få vara support till någon känd artist och uppträda inför en riktigt stor publik. Drömmen är det stora breaket!

Inhandla Liebe här eller lyssna via strömningstjänsten nedan:

Om Johan Arenbo

Kategorisera inte musik. Älska den bara. Låt inga konservativa subkulturer eller godtyckliga genreavgränsningar styra din smak. Njut istället av det obegränsade kulturella smörgåsbordet. Kraftwerk, Prince, The Cure, Iggy Pop, De La Soul, Black Sabbath, Nina Hagen, Aretha Franklin, Mozart och Madonna. Allt är tillåtet!

Kolla även

Emmon

Emmon följer upp succén – Idag släpps nya singeln “Dark”!

  Emmon (alias Emma Nylén) senaste album Recon har hyllats med lysande recensioner. Dessutom har albumet …