Betyg - 7
7
Norsk heavy metal av tidlöst slag, framförd med en god portion energi.
Innan Ghost Avenue hette Ghost Avenue hette de bara Ghost, men de maskerade svenskarna blev så stora att de omaskerade norrmännen bet ihop, lade till ”Avenue” och fortsatte att ge järnet i hederlig gammal 80-talsstil. Even Angels Fail är bandets fjärde studioalbum.
Gitarristerna André Berger och Thomas Eljarbø kan det där med att mata metalriff. Samtidigt sjunger Kim Ihsak Sandvik engelska texter om krigshjältar, ungdomens mörka framtidsutsikter i ett samhälle som inte fungerar önskvärt och korrupta politiska ledare som startar krig. Lyriken är väl ingen högklassig poesi direkt, men vem bryr sig? Det är heavy metal. Övriga musikanter i Ghost Avenue är Petter Christopher Lein på trummor och Magnus Liseter på bas. De gör ett bra jobb. Det hela är tajt, snyggt, proffsigt och ytterst funktionellt, inte minst tack vare det driv och den energi bandet uppvisar. Plattan är lite för lång med sina 50 minuter, man tröttnar på öset emellanåt och variationen är inte av episka mått kanske, men när det här är bra är det jävligt bra. Låtarna har hållbara melodier, gitarrsolona har ett naturligt bett och sången framförs med pondus och stabilitet. Det är musik att headbanga till, att hamra luften till med nitade läderhandskar i taktfast tempo och att dricka kopiösa mängder bira till på förfester och i svettiga konsertlokaler. Jag skulle gärna se Ghost Avenue live under en blöt partynatt på stan, inte minst för energikickens skull, och är man trött och hängig är detta perfekt metal att väckas av. I skivans längsta låt, det avslutande titelspåret, tar man ut svängarna mer än i de övriga låtarna och av de tio spåren finns här inga ballader över huvud taget. Det är ett friskhetstecken, som jag ser det. Ingen vill ha seg sås när det ska festas.