Betyg - 9
9
Spännande, gränslös och progressivt psykedelisk musikresa.
Redo för en psykedelisk rökare som inte bangar för några influenser? Bon Voyage är en speciell platta, mycket egensinnig, lekfull, lurig och knarkigt progressiv. Säga vad man vill om Melody´s Echo Chamber, men ingen lämnas oberörd i vilket fall som helst.
Melody Prochet är fransyska, men förutom franska sjunger hon på såväl engelska som svenska, så man får väl förmoda att hon bor i Sverige. De hon skrivit låtar tillsammans med till Bon Voyage är främst Fredrik Swahn och Reine Fiske (Paatos, Dungen, Träd Gräs och Stenar, The Amazing, Landberk), men hon gör även en låt av Gustav Ejstes och redan när jag började lyssna på Bon Voyage tänkte jag direkt på Dungens musik, så den låten kom inte som någon överraskning. Dock är den inte höjdpunkten på den här plattan. Det skulle jag vilja påstå att vackra “Quand Les Larmes D’un Ange Font Danser La Neige” är, men bäst med Bon Voyage är dock helheten. Här händer så mycket, allt från inslag av stillsam skönhet till vansinneskrik, Melody Prochets fina, ljusa, nästan viskande röst som påminner om andra franska sångerskor så som Vanessa Paradis, Brigitte Bardot, Francoise Hardy och Jane Birkin, den närmast omöjliga mix av gammalt och hypermodernt som man lyckats tråckla ihop på ett direkt uppseendeväckande sätt, samt givetvis mixen av alla de musikaliska genrer som förenats här. Jag inser naturligtvis att Bon Voyage inte är en platta för alla. Har man väldigt traditionell och konservativ musiksmak bör man hålla sig ifrån den, men den som vill upptäcka något nytt, något spännande och rätt gränslöst gör sig själv en björntjänst om vederbörande inte lånar både öronen, huvudet och hjärtat åt denna speciella platta. Speltiden är bara lite över 30 minuter, men innehållet räcker bra mycket längre än så.