Wednesday , April 24 2024

Page vs. Apoptygma Berzerk – ny EP och landskamp!

På Pages nya EP, Start, bjuds det inte bara på ett par starka poplåtar signerade Eddie Bengtsson, utan även på en remix från Stephan Groth. Konceptet ”Page vs. Apoptygma Berzerk” tilltalar naturligtvis oss på Zero. Vi tog därför ett snack med både Eddie och Stephan. Som grädde på moset testade vi dessutom de båda herrarnas kunskaper om grannlandets musikscen.  

Eddie Bengtsson

Hej Eddie! Hur kommer det sig att Stephan Groth fick hedersuppdraget att remixa en låt på Pages nya EP?
– Allt började i vintras, när jag fick ett exemplar av Apoptygma Berzerks senaste skiva, Exit Popularity Contest. Jag ska direkt erkänna att jag aldrig ägnat Apoptygma något större intresse tidigare. Jag har haft förutfattade meningar om dem och tänkt ”de är väl ett av alla dessa hardcore-EBM-band, som jag inte förstår mig på”. Så jag tackade artigt för skivan, men tänkte ”den kommer jag aldrig att lyssna på”. Men som tur är gav jag den chansen trots allt. Redan efter första låten hade alla mina fördomar krossats och jag satt där med ett brett leende. Exit Popularity Contest handlade inte alls om aggressiv EBM, utan om briljant elektronisk pop med sjuttiotalskänsla. ”En så genialisk skiva måste fler höra”, tänkte jag, och skrev en hyllning på Facebook. Stephan Groth läste mitt inlägg och skrev ett trevligt meddelande tillbaka. Det blev början på ett utbyte som ledde till att vi nu sitter här med en Stephan-remix.

Varför blev det just ”Krasch” som Stephan remixade?
– Det var min önskan. ”Krasch” är nämligen min personliga favorit på vår senaste skiva.

Vad tycker du om Stephans version? Finns det något speciellt som du gillar med hans remix?
– Stephan träffade mitt i prick! Han gav ”Krasch” en smula italo-känsla och gjorde den lite mer dansgolvsvänlig. Jag är väldigt nöjd!

Hur känns det att ”lämna bort” sin låt och få tillbaka den i en ny tappning? Lite nervöst eller rent utav jobbigt?
– Nej, jag tycker bara att det är kul. I det här fallet såg jag verkligen fram emot det, eftersom ”Krasch” är en stark låt och jag har stor respekt för Stephan.

Stephans remix tillsammans med tre nya Page-låtar släpps nu som en EP. Berätta lite om den.
– EP:n kommer att heta Start och soundmässigt följer den samma spår som ”Krasch”. Jag har lyssnat mycket på tidiga Gary Numan, speciellt Replicas och The Pleasure Principle, den senaste tiden och Numans sätt att använda ljud och harmonier har varit en stor inspirationskälla.

Kommer Stephan Groth och du att samarbeta mer framöver?
– Ja, vi har planerat in en gemensam EP, där vi gör två låtar var. Tanken är att den ska påminna lite om Apoptygmas Exit Popularity Contest. Musiken ska huvudsakligen vara instrumentell och soundet ska vara färgat av de elektroniska pionjärerna från sjuttiotalet. Förhoppningsvis får vi loss lite tid framåt vintern. Både Stephan och jag ser verkligen fram emot det här samarbetet!

Foto: Espen Ixtlan

Stephan Groth

Halloj Stephan! Hur kommer det sig att du fick hedersuppdraget att remixa Page?
– Jag har alltid uppskattat Eddie Bengtssons musik. ”Dansande man” var en viktig låt för mig på nittiotalet och sedan dess har jag följt hans olika projekt. Det märks att Eddie har lyssnat mycket på klassisk new wave och han har en fantastisk känsla för melodier. Kort sagt så känner jag mig på samma våglängd som honom. Men det tog många år innan vi lärde känna varandra. Eddie och jag träffades faktiskt för första gången i vintras. Då såg jag till att han fick ett exemplar av min senaste skiva, Exit Popularity Contest. Jag tänkte att det var ett album som han skulle kunna uppskatta. Min ambition med Exit Popularity Contest var ju att gå tillbaka till rötterna och göra kvalitetsmusik. Jag har alltid haft känslan att Eddie tänker i samma banor. Trevligt nog så tyckte han verkligen om skivan också. Han förstod konceptet, ljuden och hela min vision. Så Eddie och jag började skriva till varandra och det ena ledde till det andra.

Du remixade ”Krasch” från Pages senaste skiva. Kände du direkt att det fanns potential i den låten, som du ville lyfta fram?
– Ja, jag tyckte att ”Krasch” var catchy och ljuden tilltalade mig. Eddie är en väldigt skicklig låtskrivare och ”Krasch” tillhör det bästa han har gjort på senare år.

Hur tänkte du när du gjorde din remix? Vad ville du behålla, förändra eller förstärka i Eddies låt?
– Jag har remixat ganska många låtar under årens lopp. Antingen brukar jag ”knäcka koden” direkt eller också krävs det en hel del funderande och experimenterande i studion. Vad gäller ”Krasch”, så visste jag redan från början vad jag ville göra. ”Krasch” är en stark poplåt. Men jag ville göra den lite mer dansant och flytta fram ljudbilden några år. Eddies originallåt doftar tidigt åttiotal. Jag satsade på ett sound som drar sig mer åt mitten av åttiotalet och är lite mer groovy.

Väckte samarbetet mersmak? Kommer Eddie och du att jobba tillsammans på fler gemensamma projekt i framtiden?
– Ja! Vi har tänkt göra en EP tillsammans, där vi lever ut vår gemensamma kärlek för ”elektronisk rymdmusik”. Det ligger dock en bit in i framtiden. Just nu jobbar jag nämligen på ett nytt Apoptygma Berzerk-album och allt måste få ta sin tid. Men det kommer att bli väldigt kul att jobba med Eddie. På norska säger man ”like barn leker best”. Just så känner jag inför vår gemensamma EP. Eddie och jag siktar mot samma mål och förstår verkligen varandra musikaliskt!

MUSIKALISK LANDSKAMP, SVERIGE vs. NORGE

Sverige och Norge har alltid haft en speciell relation. En stor portion broderlandskärlek i kombination med en minst lika stor portion grannlandsrivalitet. Under årens lopp har det blivit många svensk-norska kamper i längdåkningsspåren, i störtloppsbackarna och på ishockeyrinkarna.

Zero Magazine ville hålla traditionen vid liv och utmanade därför Eddie och Stephan på musikalisk landskamp. Hur mycket kan de båda herrarna egentligen om grannlandets musikscen?

Eddie Bengtsson

Okej, Eddie, låt oss börja med en fråga om Norges största popband. Vad heter de tre medlemmarna i A-ha?
– Morten Harket och… äh, jag har ärligt talat ingen aning om vad de andra två heter.
Zeros bedömning: Förutom den lika skönsjungande som tvålfagre Morten Harket består A-ha av Magne Furuholmen och Paul Waaktaar-Savoy. En poäng av tre möjliga.

1985 vann Norge Eurovision Song Contest. Gruppen hette Bobbysocks och deras låt hette…?
– ”La det Swinge”. [Eddie stämmer här upp i sång och gör en ganska bra tolkning av Elisabeth Andreassen].
Zeros bedömning: Snyggt jobbat, Eddie! En poäng för schlagerkunskapen och en bonuspoäng för sånginsatsen!

År 2003 hade den norska electronicagruppen Røyksopp en stor hit med en låt vars titel leder tankarna till en frukt. Närmare bestämt vilken?
– Bananer! Nej, jag skojar bara. Det måste vara äpple, eller på norska säger man kanske ”eple”?
Zeros bedömning: Eddies kunskaper om elektronisk pop är i klass med Ingemars Stenmarks färdigheter i slalombacken. Imponerande! Sverige plockar en ny poäng.

Nu höjer vi svårighetsgraden. Vad heter Norges nationalsång?
– ”Der er et yndigt land”. Eller vänta, det är nog Danmarks nationalsång. ”Over høje fjeld”? Nej, den hittade jag på själv. Fan, den här frågan borde jag kunna som SO-lärare, men jag kommer inte på det…
Zeros bedömning: Norges nationalsång heter ”Ja, vi elsker dette landet” (egentligen ”Sang for Norge”) och texten är skriven av ingen mindre än Bjørnstjerne Bjørnson. Men Eddies förslag ”Over høje fjeld” var så kreativt att han tilldelas en halv tröstpoäng.

Vilken norsk gentleman har varit med i Angstpop, Cronos Titan, Apoptygma Berzerk, Chinese Detectives och Shatoo?
– Det kan inte vara någon annan än Per Aksel Lundgreen!
Zeros bedömning: Eddie vet vad han talar om. Per Aksel Lundgreen är hejdlöst ambitiös och en fantastisk eldsjäl! Hursomhelst plockar Sverige ytterligare en poäng.

Avslutningsvis en subjektiv fråga. Vilken är, i ditt tycke, den bästa norska skivan någonsin?
– Det är inget snack om saken. Det är Apoptygma Berzerks senaste album, Exit Popularity Contest!

Stephan Groth

Okej, Stephan, nu ska vi se vad du kan om svensk musik. Fyra svenska artister har haft singelettor på USA-listan (Billboard-listan). Kan du nämna några av dem? Om du klarar någon av låtarna också, så blir det bonuspoäng.
– Oj, det var inte helt lätt. Men Roxette måste ha toppat USA-listan. Förmodligen med ”The Look”? Jag känner mig ganska så säker på ABBA också. Antingen med ”Waterloo” eller ”Dancing Queen”. Men de andra två? Svårt! Jag gissar på Europe med ”The Final Countdown” och The Cardigans med ”Lovefool”.
Zeros bedömning: Stephan gör mycket bra ifrån sig. Både ”The Look” och ”Dancing Queen” är korrekta svar! ”Waterloo”, ”The Final Countdown” och ”Lovefool” var också stora hits i USA, men ingen av dem nådde förstaplatsen. Det gjorde däremot ytterligare tre låtar med Roxette (”Listen To Your Heart”, ”It Must Have Been Love” och ”Joyride”) samt Björn Skifs ”Hooked on a feeling” och Ace of Bases ”The Sign”. Hursomhelst två poäng och två bonuspoäng till Norge!

Sveriges äldsta och mest legendariska elektropopband, Adolphson & Falk, fyller 50 år i år. Kan du nämna en låt med dem?
– Oh, det var ju de som gjorde den där jullåten. [Stephan börjar sjunga för sig själv] ”Fetare fläsk från grisen… raskare räv på isen”. Vad heter den nu igen? Just det…”Mer jul”
Zeros bedömning: Jajamän! Stephan kan allt om julmat och en hel del om Adolphson & Falk. Norge plockar en ny poäng!

Vad heter de fyra medlemmarna i ABBA?
– Ha, den ska jag klara! Björn, Anne-Frid och han med skägget… Benny! Det var tre. Vad heter nu hon den sista? Hm, jo, jag vet… Agnetha Fältskog!
Zeros bedömning: ”The Winner Takes It All”, sjöng ABBA, och det är tydligt att Stephan spelar för att vinna. Han dunkar in en livsfarlig fyrapoängare.

Stockholmsbandet Lustans Lakejer hade en stor hit på åttiotalet. Låten hade både en klassisk syntslinga och en titel som ledde tankarna till Marilyn Monroe. Vad hette den?
– Lustans Lakejer? Naturligtvis känner jag till dem. Men vad hette nu deras hit? ”Juveler”? Nej, vänta… ”Diamanter”!
Zeros bedömning: Stephan är lika vass på musikkunskap som Bjørn Dæhlie var i längdåkningsspåret. Han plockar ytterligare en poäng.

Då tar vi en fråga med hög svårighetsgrad. Hur många studioalbum har Covenant släppt?
– Oj, nu måste jag plocka fram papper och penna. Hm, de började med Cryotank, Sequencer och Europa. Tre bra skivor! Efter det… eh, Northern Light, Skyshaper och den senaste. Fast förmodligen har jag glömt någon. Så jag gissar på sju studioalbum. Själv har jag gjort sju med Apoptygma Berzerk, så jag blir väldigt imponerad om de har de hunnit släppa fler. I så fall får jag låsa in mig i studion och försöka hinna i kapp, haha.
Zeros bedömning: En kvalificerad gissning av Stephan, men Covenant har faktiskt gjort hela nio studioalbum. Dreams of a Cryotank, Sequencer, Europa, United States of Mind, Northern Light, Skyshaper, Modern Ruin, Leaving Babylon och The Blinding Dark. Icke desto mindre en halv tröstpoäng till Norge för all kunskap som fanns inbakad i gissningen.

Avslutningsvis en subjektiv fråga. Vilken är, i ditt tycke, den bästa svenska skivan någonsin?
– Pages samlingsskiva med raketen på framsidan!

Vem vann egentligen landskampen och varför? Vad tycker ni, Zero-läsare? Den bästa motiveringen vinner Morten Harkets första lusekofta levererad till dörren av Agnetha Fältskog. Pages nya EP, Start, släpps för övrigt i dagarna och är ett måste i skivhyllan!

Om Johan Arenbo

Kategorisera inte musik. Älska den bara. Låt inga konservativa subkulturer eller godtyckliga genreavgränsningar styra din smak. Njut istället av det obegränsade kulturella smörgåsbordet. Kraftwerk, Prince, The Cure, Iggy Pop, De La Soul, Black Sabbath, Nina Hagen, Aretha Franklin, Mozart och Madonna. Allt är tillåtet!

Kolla även

Fem snabba frågor till Piston Damp

Med debutskivan, Making The World Great Again, gjorde de ett starkt avtryck på den elektroniska …