Zero Music Magazine Intervjuer, nyheter, artiklar, reportage och videos
Bryan Ferry uppträdde i Stockholm den 15 juni.
Det är alltid lite knepigt att gå och se artister som hängt med en stund. Delvis för att man är medveten om deras ålder, vilken i de allra flesta fall har påverkat deras förmåga att framträda. Detta är såklart en självklarhet, människor blir äldre och förändras, något som i många fall även kan ge just musiker och deras artisteri en skjuts i rätt riktning. Tyvärr kan det inte riktigt sägas om den legendariska Roxy-frontaren Bryan Ferry.
Det är lite extra knepigt för mig att tycka illa om Ferrys framträdande. Främst för att jag inte vet hur varken han eller Roxy Music egentligen lät live under sin storhetstid, jag har ju bara studioplattorna och några enstaka livealbum att förhålla mig till, en regel som självfallet gäller för mig och mina intryck från varje artist som funnits med några varv runt solen år 2017.
Att spela hitlåtarna från förr är såklart en självklarhet för en artist som Bryan Ferry, det är just dessa spår publiken förväntar sig. Men tyvärr. Även om hela publiken består av medelålders par som njuter och drömmer sig tillbaka till sommaren 82 när de hånglade på parkbänkar med ”More Than This” i lurarna på sin Walkman blir det aldrig riktigt bra. Ferrys karakteristiska röst har förändrats en del med åren (dessutom hörs han knappt, detta tack vare den ena hybris-smittade gitarristen som med för mycket gain spelar en och samma skala upp och ned genom varje låt).
Jag hade uppskattat mer om han spelat något som han skrivit i modern tid och anpassat det mer till sin röst, för den är egentligen inte dålig, bara förändrad. ”Simple Twist of Fate” hade kunnat fungera, men tyvärr var arrangemanget lite väl svulstigt och han drunknade i ett hav av fiolspel, gitarrplonk och pukor. Det svulstiga arrangemanget var även ett genomgående tema och en bantningskur hade gjort alltihop bättre. Men det är nog inte så lätt. Roxy Music gjorde lite väl snygg popmusik för att kunna brännas av på toppnivå 40 år senare. Iggy har det lättare, ”Lust For Life” funkar ju alltid så länge det är på maxvolym.
