Dotter och Marlene Oak på Obaren

Två spännande röster fyllde lokalen när Dotter och Marlene Oak intog Obarens scen.

Marlene Oaks liveinspelade EP ”Head Held High” hamnade på min lista över 2016 års bästa släpp. Anledningen till detta var ganska enkel: knusselfri musik som är både ärlig och välspelad. Det är precis den typen av musik som faller mig i smaken, att just Marlene Oaks består av slidegitarr och kontrollerad feedback är bara ett stort plus. Hon har dessutom, utöver EP:n, släppt iväg en singel vid namn ”How Long” som både skrivits med och producerats av Popsicle och Sweet Chariots-favoriten Andreas Mattson. Storartat.

Det var därför dags för henne, tillsammans med sitt fantastiska band (som inkluderar gitarrvirtuosen Johan Borgh), att inta scenen på Obaren för att visa upp sig live för första gången. Obaren, belägen på Sturehofs övervåning, är en alldeles lysande plats för den här typen av livemusik. En liten lokal med en scen mycket högt placerat, med sittplatser hela vägen upp till scenkanten. Det minus jag kan hitta är att bärsen kostar 82:-, ett hårt slag för en musikjournalist.

Marlene Oak utstrålar en viss nervositet när hon tillsammans med sin svarta Telecaster ställer sig bakom mikrofonen, vilket är både väntat och ganska önskvärt. Nervositet brukar nämligen sporra artister att ge sitt absoluta allt. Detta fall är ingen skillnad. Marlene Oak bjuder upp ordentligt med sina musikaliska skapelser. Med en stämma som både är gritty och skör på samma gång genomför hon och hennes band ett fantastiskt framförande på Obaren denna kväll. Liveframförandet av ”Amazed” blir just som låttiteln föreslår, ett förbluffande starkt nummer.

Nästa akt att ta ta sig an Obarens scen var kvällens huvudnummer – Dotter. Hon har släppt en handfull singlar, bland annat: ”Dive” och ”Creatures of the Sun”. Med dessa har hon visat att hennes musik verkligen är allt som önskas av en framtida popmusiker. Bra produktion och riktigt bra musik. Och hennes pipa, ja, den är helt otroligt bra.

Att höra hennes musik inspelad är bra, men inte i närheten av hur bra den är live. Hon har en otrolig scennärvaro och hennes sång fyller rummet på ett otroligt sätt. Det låter lite som att ta den absolut bästa 80/90-talspopen och köra ner den i en mixer med soul som träffar rätt i bröstet. Lite rått, ganska svängigt och riktigt bra med andra ord. Hon var där för att premiärspela sin nya singel ”Evolution”, vilken blev det avslutande braknumret. Riktigt bra och jag är nog inte den enda som sitter och håller tummarna för att en platta ska komma snart.