Hem / Recensioner / Album / The Grahams – Glory Bound

The Grahams – Glory Bound

Review Overview

Betyg - 9

9

Äkta par gör sanslöst bra country/americanaplatta, influerad av tågresor i USA.

User Rating: Be the first one !
The Grahams - Glory Bound, omslag
Skivbolag: 12 South Records

Ibland händer det bara. Man hör en platta med en konstellation man aldrig förut hört talas om och de slår undan benen på en totalt. The Grahams och deras fullängdare Glory Bound gjorde exakt det på undertecknad.

Redan det inledande titelspåret på The Grahams cd – det finns en ep med samma titel också – fick mig att hoppa till lite extra i recensionsstolen. Därefter framförs ”Gambling girl” som är minst lika fantastisk, och sedan följer ytterligare tio spår som samtliga håller mycket hög klass. Äkta paret Alyssa (sång och gitarr) och Douglas (gitarr, dobro, sång) Graham kände varandra redan som barn, har uppträtt tillsammans sedan de var tonåringar och skivdebuterade 2013 med Riverman´s Daughter. Då fann de inspiration via båtresor på Mississippi och i Louisianas träskmarker. Till Glory Bound har de gjort liknande resor, men med tåg. Tanken är att besöka platser som inspirerat duons musikaliska föregångare och sedan själva låta sig influeras av dessa ställen, men utan att för den skull kopiera hjältarna. Uppenbarligen är detta en suverän idé, med tanke på hur svinbra och varierad Glory Bound har blivit. Skivan kommer garanterat tillfredsställa såväl countryfans med faiblesse för honky tonk och traditionella stilar, som americanapubliken i stort. Alyssa har en sångröst som träffar rätt hela tiden, texterna hörs utmärkt utan hjälp av texthäfte, och musikerna som kompar paret på gitarrer, pedal steel, trummor, elorgel, munspel, piano, fiddle, mandolin, dragspel m.m. gör ett utmärkt jobb. Likaså gör Wes Sharon som producerat plattan, samt lirar bas och percussion på den. Skulle jag räkna upp favoritlåtar från den här skivan finge jag räkna upp merparten, men souliga ”The wild one” som påminner om Vaya Con Dios får ni absolut inte missa. Man måste ha ett hjärta av stål för att inte falla för den. Likaså är ”Griggstown” och ”Borderland” så bra att de förtjänar att bli klassiker. Ett livealbum och en film från parets tågresor är på gång med The Grahams, så framtiden för fansen ser extra ljus ut.

Kommentarer

Kommentarer

Om Robert Ryttman

En simpel skribent som gillar allt från det enklaste enkla till det svåraste svåra, från det mjukaste mjuka till det hårdaste hårda!

Kolla även

OMD firar 40 med fet box

40 år, 40 singlar.