Friday , January 27 2023

Tuxedo – Electrofunkens smokinglirare

Memorymoog, Juno 6 och ganska många fler smokingar per person än man strängt taget behöver. Mayer Hawthorne och Jake One i albumdebuterande superduon Tuxedo lånar det bästa från 80-talets electrofunk och 90-talets G-funk.

Tuxedo
Tuxedo. Foto: Piper Ferguson.

Efter det mer europeiska, melankoliska och retrofuturistiska projektet Jaded Incorporated landar neosoul-sångaren Mayer Hawthorne nu på ett amerikanskt dansgolv någon gång omkring år 1980. Fast samtidigt lite i 90-talet också. Tillsammans med hiphop-producenten Jake One, som bland annat samarbetat med 50 Cent, Drake och Rick Ross, utgör han electrofunkduon Tuxedo.

Tuxedo seglar till synes upp i Chromeos yacht-kölvatten, men duons vänskap och samarbete inleddes redan 2006 med ett utbyte av ytterst selektivt komponerade mixtapes. Under årens lopp började Mayer och Jake gradvis ta fram eget material via e-post och nu är Tuxedo redo att se dagens ljus, eller rättare sagt det fladdrande nattklubbsskenet från en discokula.

När Zero ringer upp Jake och Mayer sitter de på sitt skivbolagskontor i Stockholm och laddar inför ett DJ-set på Strandvägen 1. Stämningen är uppåt och av jetlag märks ingenting.

Projektet Tuxedo vilar på en solid grund av influenser och referenser med ett kulturarv hämtat från två perioder: dels 90-talets G-funk, dels det som Jake och Mayer kallar ”jheri curl funk”, perioden strax efter disco omkring år 1980, med grupper som SOS Band, Delegation och Shalamar.

Mayer: Tuxedo bygger på en kombination av G-funk, västkustrapp och boogie-disco-funk från början av 80-talet. Vi tog Warren G och Nate Dogg och blandade med Chic, kan man säga.

Jake: Vad ”jheri curl funk” är? Det är en väldigt snäv…

Mayer: Det är en ganska nischbetonad marknad. Det var ett kortlivat ögonblick inom musiken. Vid 1983 var det redan över. Det var tiden efter disco, men före trummaskiner.

Jake: På produktionssidan försökte jag ta beats som kunde varit G-funk och speeda upp dem lite. Eftersom Mayers röst skiljer sig så mycket från våra influenser blir det något eget ändå. Vi hämtade mycket inspiration från Nate Dogg & Warren G, Battlecat, Dr Dre… Alla de artister som vi såg upp till från den eran. Vi hör mycket av 90-talet i det som samplas nu, vilket känns konstigt, för när vi växte upp kände vi inte nödvändigtvis till varifrån alla låtar kom. Men nu är vi gamla nog att ha hört originalet när en klassiker kommer tillbaka i ny version.

Tuxedo
Tuxedo. Foto: Piper Ferguson.

Och nu har ni själva redan samplats av Pitbull, som lånade er ”Do It”.

Jake: Det var häpnadsväckande. Den var jag helt klart inte beredd på.

Mayer: Det kom nästan som en chock.

Jake: Vi hade bara lagt upp tre låtar online, mest som ett test för att kolla vad folk tyckte, så vi blev minst sagt uppmuntrade att fortsätta.

Mayer: Det var definitivt ett tecken att vi skulle göra ett helt album.

Utmaningen för Jake var att skriva musiken helt från scratch i stället för att sampla.

Jake: Det var ganska nytt för mig att jobba fram ackord, melodier och allting på keyboards, men jag visade att jag klarade av det och det ger en helt annan stolthet.

Mayer: Jag minns när Jake skickade de första spåren som han hade skrivit i den här boogie-funk-stilen till mig. Jag kunde knappt tro att han hade gjort alltsammans själv. Det lät så autentiskt och tidstypiskt. Kvaliteten var så hög, och det var det som fick mig att vilja skriva färdiga låtar till dem direkt. För varje spår han mailade till mig hade jag hela sången färdig samma dag, för han gjorde det så lätt för mig.

Jake: Vad instrumenteringen beträffar använde vi Juno 6, Sequential Circuits Six-Trak, Memorymoog, ARP Pro Soloist och Yamaha CS01… Och faktiskt en riktig flygel på ett par ställen.

Jake, du har sagt att Mayers röst är olika andras och att han skriver på ett annorlunda sätt. Kan du utveckla det?

Jake: På en del av de tidiga låtarna tror jag att Mayer försökte sjunga mer traditionellt, som en karikatyr av alla de där sångarna från tidigt 80-tal. Det var när han övergav det och bara var sig själv som Tuxedo började bli bra på riktigt. Han har ett unikt sätt att lägga stämmor och en helt egen ton. Visst, han kommer aldrig att sjunga nationalsången före en match, men…

Mayer: Det har jag gjort.

Jake: Allvarligt?

Mayer: Ja, inför en Detroit Tigers-match.

Jake: Haha, då tar jag tillbaka det. Men det jag menar är att han aldrig kommer att bli killen från American Idol. Inget av det vi gör är konventionellt. Det är därför Tuxedo är coolt, originellt och nytt och det är därför det funkar.

För mixningen står en viss DJ John Morales, som på 1970-talet var en av pionjärerna inom den nya konstarten att med rakblad och magnetband utvidga singelhits till önskad dansgolvslängd. På Tuxedos debutalbum finns visserligen inga edits som bokstavligt talat tejpats ihop, men duon hoppas kunna släppa discomixar på vinyl.

Mayer: Morales är the man! John plockade fram en del tricks från den eran och gav musiken samma känsla som de klassiska hitsen som vi älskar, men samtidigt håller materialet på ett modernt dansgolv.

Jake: Han gjorde faktiskt ett par 40 minuter långa discomixar som vi siktar på att ge ut som tolva.

Mayer: Det coola med Stones Throw Records är att de fattar vitsen med sådana saker. Dimitri From Paris har också mixat åt oss.

Jake: De är beredda att testa nästan vad som helst.

Mayer: Stones Throw tryckte till och med upp ett vykort som man kan spela som singel. Det är bara att posta det till någon, så kan de lägga kortet på skivspelaren.

Tuxedo
Tuxedo. Foto: Piper Ferguson.

Och så var det det där med alla smokingarna.

Jake: Jag tror att vi har fem uppsättningar nu.

Mayer: Vi har några på gång som ska specialsys inför releasefesterna.

Jake: Mayer lägger alla våra pengar på smokingar.

Mayer: Just det. Allt vi tjänar plöjs ner i nya kavajer.

Jake: Jag gillar vår senaste, den som ser ut som gubbjackorna som NWA hade…

Mayer: Haha!

Jake: …men med krås på.

Mayer: De är som en riktigt enkel, svart bomberjacka men med smoking-rysch i chiffong fastsytt.

Jake: En snubbe försökte faktiskt köpa dem av oss.

Mayer: Vi hade dem på i London och någon grabb klev fram och ville köpa dem, rakt av.

Vad betyder ordet ”hipster” för er och hur förhåller ni er till det begreppet?

Mayer: Vad det betyder är det nog ingen som ens vet längre.

Jake: Jag tror att det helt enkelt är över. Jag har en kompis som var en av de ursprungliga hipstrarna för femton år sedan. Han var inne på alla de här alternativa grejerna. Men hur skiljer man sig överhuvudtaget från mängden om man gör samma sak idag? Alla ser ju ut så. Du är bara ytterligare en snubbe med tatueringar och skägg.

Mayer: Eller mustasch.

Jake: Precis, du har din ironiska mustasch, men egentligen är du ju bara en vanlig person. En som går på fest i Dockers är mer hipster idag.

Mayer: Haha, visst ja, det var väl en hel grej? Vad hette det nu igen, ”normcore”?

Jake & Mayer: Normcore! Hahahaha!

 

Tuxedos debutalbum släpps idag på Stones Throw Records.

Om Hans-Olof Svensson

"A truly charming journalist" – Ray Cokes (MTV)

Kolla även

Tuxedo

Tuxedo släpper dansmixar på vinyl

Electrofunkduon Tuxedo släpper dansmixar på vinyl.