Tuesday , August 9 2022

Weird Bananas – Elektrofunk, 8-bitarsljud och keytar-spelande katter

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Johan Arenbo)

Prince-inspirerad dataspelsfunk, humoristiska låttitlar, en osund fascination för Don Johnsons livsstil och en hyllning till åttiotalets märkligaste instrument. Detta och mycket mer väntar den som vågar ta steget in i Weird Bananas lika svängiga som småknäppa universum. Zero har pratat med den skånske bitpop-musikern Felix Nordh.

Bitpop, eller chipmusik som det också kallas, var mycket populärt i början av 2000-talet, då band som Slagsmålsklubben, Puss och Goto80 blippade sig in i många svenskars hjärtan. Vurmen för gamla Commodore 64- och Nintendo-ljud visade sig dock inte vara speciellt långlivad. De senaste åren har genren inte alls varit lika omskriven. Men det finns fortfarande ett stort antal entusiaster i vårt avlånga land. En av dessa är Felix Nordh från Helsingborgstrakten.
– Jag är förtjust i de lite kantiga ljuden och den glättiga retrokänslan, berättar han. Det finns något barnsligt i soundet som tilltalar mig.

När Felix gör musik kallar han sig Weird Bananas. Ett namn som leder tankarna till ett kärleksbarn mellan kulturgiganterna “Weird Al” Yankovic och Sean Banan, men som visar sig ha en annan bakgrund.
– Visst uppskattar jag “Weird Al”, men mitt alias kommer egentligen från dataspelsvärlden, förklarar Felix. Jag behövde ett roligt och klatschigt namn med hög igenkänningsfaktor till ett projekt som hette Mushroom Kingdom Fusion. “Weird Bananas” både lät och fungerade bra, så jag började använda det i musiksammanhang också.

Föga förvånande var dataspelsinfluenserna stora i Felix tidiga låtar. Hans senaste alster har emellertid dragit sig mer åt electrofunk-hållet med vissa inslag av lounge-electronica.
– Ju mer jag har lärt mig om att göra musik, desto mer komplexa och dynamiska låtar har jag velat skriva. Så det har känts ganska naturligt att dra ner på dataspelsmelodierna och satsa mer på funkiga rytmer och electrojazziga stämningar. Jag lyssnar mycket på Prince, Herbie Hancock och Bootsy Collins. Deras sätt att kombinera elektronik, soul och lekfullhet har helt klart påverkat mig.

En annan stor inspirationskälla är åttiotalet med all dess storslagenhet, dekadens och smaklöshet.
– Eftersom jag är född i början på nittiotalet tar jag mig friheten att romantisera åttiotalet, ler Felix. Ungefär som det finns människor som föreställer sig medeltiden som ett enda stort tornerspel och blundar för digerdöden, plockar jag ansvarslöst russinen ur åttiotalskakan. Det är det pompösa och överdrivna som fascinerar mig. Jag har till exempel alla avsnitt av Miami Vice på dvd. Rent kvalitetsmässigt är det kanske inte jättebra, men det är onekligen underhållande att se Don Johnson glida runt i rosa skjorta med smöriga syntslingor i bakgrunden. Samma maximala och omåttliga känsla vill jag gärna få in i min musik.

Som en hyllning till det neonglittrande årtiondet har Felix gett en av sina demoskivor det magnifika och fantasieggande namnet Cat With A Keytar.
– För mig är keytaren det ultimata åttiotalsinstrumentet. Om man tittar på gamla musikvideor med till exempel Modern Talking, där de spelar “gitarrsolon” med bärbara keyboards runt halsen, är det omöjligt att inte bli på gott humör. Allt handlar om estetik och om att se “futuristiskt cool” ut, men varken instrumentet eller stilen har åldrats speciellt väl, för att uttrycka mig diplomatiskt. Eftersom jag älskar katter ville jag smakfullt kombinera det bästa ur två världar. Voilà: en katt som spelar keytar!

Som de flesta redan förstått är humor en viktig del av Weird Bananas-konceptet. Detta blir än tydligare när man tittar närmare på spirituella låttitlar som “I Drank All Of Your Mountain Dew”, “Amanaguchi Gave Me Aids And Stole My Bike” eller “The Most Epic Song Ever (If You Ask My Brother)”.
– Titlarna avspeglar inte nödvändigtvis stämningen i låten, skrattar Felix. Men de absurda referenserna är genomtänkta. Om jag kan få lyssnaren att förundras eller bli på gott humör är det definitivt ett plus.

Med undantag av några obskyra samplingar är Weird Bananas musik helt instrumental. I sidoprojektet Lite Halvrapp låter Felix däremot lyriken flöda.
– Lite Halvrapp, som jag gjorde tillsammans med min kompis Macke, var ett kul experiment. Om man nu, som vi, inte kan sjunga, kan man åtminstone bjuda på några hyfsade “rhymes”. Men vokala inslag kan eventuellt bli aktuella i framtiden. Jag skulle nämligen gärna vilja testa att spela in något tillsammans med en soulsångerska.

Felix har hittills inte spelat live, men är inte helt främmande inför tanken.
– Jag är inte speciellt sugen på att uppträda ensam, eftersom det lätt blir tråkigt när huvudattraktionen är en kille bakom en laptop. Men om jag fick hjälp av en grafiker, som bidrog med projektioner, hade det nog kunnat funka. Jag känner också några från indiebandet Utflykten och ett samarbete med dem hade varit intressant.

Nästa musikaliska utmaning blir att färdigställa Weird Bananas nya demoalbum, Obsolete Paradise.
– Precis som tidigare kommer det att handla om dansanta rytmer, klassiska 8-bitarsljud och en rejäl portion retrofuturism. Men jag vill samtidigt förnya mig och utöka min musikaliska palett, så jag funderar på att köpa en gammal synth och väva in varmare stämningar. Jag är även sugen på att ge vissa låtar en punkigare känsla…

Tidsbrist är dock ett problem för Felix. Det är nämligen inte som musiker han är mest känd. De flesta tänker istället på honom som en YouTube-profil från det populära humorkollektivet MonteFjanton Creations. Ovanpå det jobbar han dessutom med tv-produktion och har hjälpt till att producera en långfilm.
– Jag försöker hålla så många dörrar som möjligt öppna, förklarar han. MonteFjanton har gått väldigt bra det senaste året. Vi kan inte leva på reklamintäkterna från filmklippen än, men YouTube-kanalen har verkligen växt. Så det är mycket på gång där inför vintern. Men jag försöker ändå hitta tid åt andra grejer, som filmer, dataspel och Weird Bananas. Förhoppningsvis kan det bli några kreativa korsbefruktningar. Allt är så roligt att jag inte vill välja bort något. Så jag försöker flyta med och vara med på så många ställen som möjligt…

 

 

Lyssna på Weird Bananas kreativa galenskap här:

För mer information om Felix många olika projekt rekommenderas MonteFjantons hemsida.

Om Johan Arenbo

Har varit med på "Zero-resan" sedan 2003. Är, efter ett halvdussin år i den tyska huvudstaden, tillbaka i Sydsverige och har förhoppningen att Zero kan hjälpa till att bygga broar mellan olika kulturformer. Vad har Kraftwerk, Prince, Depeche Mode, Hildegard Knef, David Bowie, Wolfgang Amadeus Mozart, Klaus Schulze, The Orb, Smashing Pumpkins, Lee "Scratch" Perry, De La Soul, Joy Division, James Brown, Aphex Twin, Erik Satie, Nina Hagen, Max Raabe, Syd Barrett, Kate Bush och The Stone Roses gemensamt? Jo, det handlar om genomtänkt och intressant musik. Det är det - och inget annat - som räknas!

Kolla även

Konsertverksamheten drar igång igen med Machinista i Helsingborg

Det senaste halvåret har varit tungt och deprimerande. Avsaknaden av konserter och liknande evenemang är …