Zero Music Magazine Intervjuer, nyheter, artiklar, reportage och videos
(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Gaphals / Border Music, betyg: 4]
“Broder Daniel” Gilbert har efter flera år kommit ut med sitt andra soloalbum. Det första (New African Sports, Soul, Café Club No. 1) släpptes 2009 och arbetet på den här skivan påbörjades redan i januari 2011. Resultatet har blivit en minst sagt ojämn historia. Här finns några fina och bra låtar, men också mycket utfyllnad och sådant som passerar tämligen spårlöst. Det borde inte vara så när albumet bara innehåller nio spår. Då borde merparten övertyga. En eller två dåliga, eller mindre bra låtar åtminstone, kunde ha varit acceptabelt, men här är det fler dippar än så. Eller rättare sagt: här finns inte tillräckligt många toppar för att tillfredsställa mig. En av dessa är dock “H.M.S. Grief” vars melodi nöter sig in i medvetandet tämligen fort. Ett annat spår jag uppskattar mycket är teatraliska “The smell of thunder” och “Whatever been done” är ingen tokig låt heller. De flesta övriga kan man väl både ha och mista. Till Daniel Gilberts fördel ska sägas att han har vinnlagt sig om att måla med rätt bred pensel, så variationen här är tämligen stor, och budskapet “All the confused people who voted for SD in the latest election, please think twice” i konvolutet är både charmigt och tyder på ryggrad, så det ska Gilbert ha en extra stjärna i boken för. Men likfullt hoppas jag att artisten lyckas göra en platta med starkare och mer minnesvärda låtar till nästa släpp. Den här känns alltför sökande, brokig och planlös för att gå hem ordentligt hos mig.
