Knivderby – Uppochnedvända Kors

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Novoton / Border, betyg: 2]

Om inte sången lät så jävla illa hade Knivderbys första album för skivbolaget Novoton kunnat bli rätt hyggligt, tror jag. Nu blir det istället snudd på olyssningsbart. Texterna som enligt pressreleasen ska innehålla “träffsäker mörk poesi” går mig spårlöst förbi. Det falska skrikandet förhindrar mig från att ens försöka lyssna till orden. Kanske är det synd, kanske spelar det ingen roll. Vill man som artist förmedla något är det i vilket fall som helst upp till en själv att se till att budskapet går fram. Här har man inte ens skickat med ett cd-häfte med texterna tryckta. Skillingarydsbandet verkar således inte särskilt angelägna om den saken.

Tidigare har bandet självt släppt fyra plattor i små upplagor. Dessa har haft omslag av metall, masonit och pissoarkakel. Kul och påhittigt, nästan lite tonårsrevolt över åtminstone kaklet. Samtidigt fullt förståeligt att sådana trick krävs om innehållet lät lika illa på de skivorna som på Uppochnedvända Kors.

Det har tydligen tagit Novoton en längre tid av övertalning för att få signa Knivderby. Frågan jag ställer mig är varför de över huvud taget velat göra det? Världen är full av bra alternativ rockmusik med folk som kan sjunga, skriva och framföra bra låtar, och så speciell är inte Knivderbys musik att man kan ha överseende med “mikrofonkonsterna”. Nåväl, jag har förlorat några dyrbara minuter av livet genom att lyssna på misslyckandet, men värre än så är det inte.

Om Webbmaster

Kolla även

RADAR – tillbaka med “Control”

Den salige Gabi Delgado i DAF sa en gång att han ogillade när artister behandlade …