Jonathan Johansson – Klagomuren

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Hybris / Border, betyg: 7]

Den 29 augusti 1980 föddes Jonathan Johansson. 2003 fick Malmöpågen Ted Gärdestadsstipendiet, 2009 nominerades han till årets artist av P3 Guld och samma år Grammisnominerades han till bästa nykomling. Allt det där kan du skita i. Det är yta, bara att ignorera, helt ointressant. Däremot, om du gillar snygg, svepande, drömsk, rytmisk och behaglig syntpop med svenska texter så har Jonathan Johansson och hans kumpan Johan Eckeborn (producent och multiinstrumentalist) byggt upp Klagomuren för dig. Och den är väl värd att sätta örat mot och lyssna. Det här är eftertänksamma sånger, melodiska film noir-scener som utspelar sig i nattens regniga svärta. Det är perfekt ringlande cigarettrök mot taket, ensamma taxiresor genom neonskimrande storstäder, kvinnor med giftiga gröna ögon och unga, kostymklädda män med diskreta manschettknappar av guld som med slimmat, bakåtkammat hår lämnar operahus och biografer. Ja, låtarna på Klagomuren målar bilder för ens inre. Bilder som känns vemodiga, lite gammalmodiga, allvarliga och romantiska. Som ett mindre världsvant och överklasshånglande Lustans Lakejer. Jonathan Johansson sjunger inte om taxiresor, guldknappar och flyktiga sexuella möten. Nej, han sjunger om att sitta på McDonalds utan pengar, om bussresor, kärlek och billig champagne. Oavsett vilken av dessa världar du känner dig hemma i, så är Klagomuren ett läckert soundtrack till din natt.