Dillon – This Silence Kills

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Bpitch Control, betyg: 7]

Dominique Dillon de Byington, ung pianist och sångerska från Berlin, har en personlig röst och tolv rätt lugna och sparsamt arrangerade låtar att bjuda på. Tillsammans med Thies Mynther (Phantom/Ghost) och Tamer Fahri Özgönenc (MIT) har inspelningarna till plattan gjorts under lång tid i en studio i Hamburg. Innan Dillon nådde Tyskland färdades hon från Brasilien till Cologne, och innan hon debuterade med This Silence Kills har hon uppträtt live sedan 2007 och gett ut ett par singlar på andra skivbolag. Jag gillar den här tjugotreåringen. Det hon gör låter inte riktigt som någon annan, kanske främst för rösten, men även de märkligt fantasifulla texterna är speciella och låtar som “Tip tapping”, “You are my winter” och “Texture of my blood” är lätta att ta till sig. Andra låtar är inte fullt lika lättåtkomliga, men väl värda att ge den tid de kräver för att växa fram och ta sin plats inombords. Enda gången den här plattan viker av från sin grundläggande atmosfär och sitt sound är när plötsligt syntar mullrar igång i avslutande “Abrupt clarity” och ger en föraning om att den stillsamma indie Dillon gör för övrigt på This Silence Kills kanske kommer att förvandlas till någonting helt annat framöver. Så var det också DJ Koze som en gång i tiden upptäckte henne. Oavsett hur Dillons framtid kommer se ut och låta finns det all anledning att följa den. Tjejen med de fastklistrade plastpärlorna under ögonen är garanterat en intressant, ny bekantskap.