(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Rocket Ride Recordings, betyg: 6]
Västkustens The Elliots andra album förändrar kanske inte omvärlden i någon högre grad, men nog har Fredrik Berggren, Mathias Flodin, Petur Olafsson och Christian Rosengren skapat några fina låtar alltid. Tillsammans bildar dessa lugna, allvarliga skapelser en mycket jämn och rätt vemodig platta som döpts till Love / Decay. Lite tillbakahållet är det dock tyvärr, vilket gör att de riktigt stora känslorna inte får blomma ut så bombastiskt tårdränkta som de skulle ha kunnat bli, men kanske är det för osvenskt att ta i på det sättet? Eller möjligtvis för ickebrittiskt? Det är ju i Storbritannien som den här sortens porlande popmusik har sin vagga egentligen, även om det ibland verkar som att vi skandinaver tagit de stackars britternas “jobb”. Charles Storm som jobbat med Blue For Two och Yvonne har producerat Love / Decay med den äran och det känns som att ingenting ovidkommande tagits med i mixen. Låtarna kommer bäst till sin rätt i baksätet på en taxi, en regnig höstkväll i en neonskimrande storstad där alla verkar ha gett upp. Alternativt väldigt tidigt en sommarmorgon nere vid strandkanten då luften står stilla och molnen avtecknar sig i vattnet. Spår som “Kill for love” och “Desolate (L'étranger)”, som är en duett med Camilla Leierth, hör till skivans finaste stunder, men det finns fler med samma kvaliteter. Trots att Love / Decay och The Elliots inte är det mest nyskapande som hänt Sverige, är det ändå lätt att förlora sig i musiken, bara stämningen och atmosfären är den rätta. Såväl inombords som runt omkring.