(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Lily Of The Valley Records / UNS, betyg: 5]
Emma Salmon & The Craftsmen tävlade i genren alternativcountry under Country-SM 2007 då Jonas Otter vann kategorin. Nu, tre år senare, då Salmon albumdebuterar som solartist, är det med en amerikaniserad popmusik som inte har med country att göra, varken alternativ eller traditionell sådan. Sångerskan, invandrad från Umeå till Stockholm för sju år sedan, har skrivit samtliga texter och låtar, arrangerat och producerat plattan med den äran, och resultatet är trevligt och fint, men däremot inte särskilt spännande.
Goodbye Lady Luck är mainstream-pop; tidlös, ofarlig och inte på något sätt progressiv eller utmanande. Lite i samma fåra som 70-talets Fleetwood Mac alltså, men utan mångsidigheten och britternas starka låtar. Antingen gillar man Salmons sånger eller så gör man det inte. Det är vad alltihop hänger på. Salmons röst, liksom musiken, har ett varmt sound och är behagligt som en solig söndag i hängmattan på sommaren. Men samtidigt: efter en stund i hängmattan tröttnar man och vill göra något annat än att ligga och jäsa.
Goodbye Lady Luck erbjuder inga alternativ. Skivan är som en mjuk, följsam filt av melodier som du kan lägga om axlarna en stund när du fryser, men när du tar den av dig minns du inte dess färg längre. Det här är lite fegt och intetsägande således, mer ett gediget och kvalitativt hantverk än ett konstverk som sliter upp bröstkorgen och berör.