Dusty Monroe – Dusty Monroe

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Liliterate Records, betyg: 9]

Dusty Monroe – namnet låter som vore han en sydstatsrockande Texasbo med damm på fransjackan och bredbrättad cowboyhatt – men killen kommer från inte fullt lika pittoreska Piteå, bor i Stockholm, och skapar en syntig, infallsrik, rolig och mycket underhållande popmusik. Han har agerat gitarrist åt Paola, Kleerup och Sofia Talvik, men på sitt eget album står Monroe för såväl text som musik och produktion. För att inte nämna fantasi, som kanske är den viktigaste ingrediensen av alla på debutplattan. Första gången jag lyssnade till Dusty Monroe kände jag mig lite bortkommen bland alla ploppiga och svepande syntar, annorlunda melodisnuttar och smått psykedeliska inslag, men efter några lyssningar har den här plattan vuxit fram och blivit ett riktigt charmtroll. På tre spår medverkar producenterna Adel Dahdal (The Sounds, Street Fighting Man) och Joakim Lundgren (Kid In The Air) och på “Angel” medverkar operasångerskan Hillevi Niska, medan filmskaparen Rita Bird hälsar på i duetten “Jelly robot”. Låtarna spretar åt alla möjliga håll, men på ett väldigt varierat och positivt sätt. Här finns en smågalen röd tråd som håller verket samman och jag hinner aldrig bli uttråkad av den här mycket levande, lekfulla och överraskande samlingen låtar. Riktigt bra och originellt är det genomgående, så jag hoppas att Dusty Monroe får den uppskattning skivan förtjänar. Själv tar jag inte ens ut den ur skivspelaren längre.