Momus – The Book of Scotlands

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Hans-Olof Svensson)

[bok, Sternberg Press, betyg: 7]

Den Berlinbaserade skotske trendbloggaren och popesteten Nick Currie alias Momus gör sin skönlitterära debut, men inte med The Book of Jokes, som nämndes i intervjun i Zero nr 1/2008 och utkommer senare i höst, utan The Book of Scotlands. Under devisen “Every lie creates a parallel world – the world in which it is true” samlar Momus i novell-, essä- och aforismform ett antal mer eller mindre absurda tankeexperiment: ett buddistiskt Skottland, det Skottland som tack vare sin olja är rikare än England och bygger ett elektriskt stängsel för att hålla de fattiga engelska immigranterna ute, det Skottland vars främsta export är reggae dub plates och så vidare. Det blir ett effektivt sätt att sammanfatta mycket av det tankegods han samlat på sin blogg på Livejournal, inte minst kontrasterna mellan Japan och västvärlden.

Som mest underhållande är Momus när han ger Bobby Gillespie (“Billy Gethsemane”) i Primal Scream (“Sonic Flower Groove”) en liten känga eller skildrar sin egen turné med gruppen år 1987 ur ett omvänt perspektiv: här är Currie och Gillespie tyska rockmusiker på väg in i det mytomspunna Skottland på den breda motorvägen. De begrundar Skottlands fascistiska förflutna och dess experimentella, hypnotiskt repetitiva rockmusik från sjuttiotalet. Det var ju dit som den tyske musikern David Bowie flyttade för att spela in den nyskapande Edinburgh-trilogin. I ytterligare ett annat Skottland lyckas Bowie år 1980 i sitt uppsåt att bli fascistisk diktator över landet. Han upprättar sitt högkvarter i Gleneagles och tvingar befolkningen att bära en nyromantisk uniform som består av pösiga byxor, sminkade kindben och uppsprayad lugg. De här uppslagen hade förtjänat ett större utrymme.

Momus är en driven skribent, som lyckas skapa flyt och humor trots bokens till stora delar spränglärda och detaljtyngda innehåll. Det blir en aldrig sinande ström av bisarra infall, där Momus skickligt vänder på fördomar genom att låta omvärlden med dess historia och ideologier speglas i schablonbilder av Skottland. Men samtidigt fungerar greppet som en sorts slasktratt: det verkar lite för lätt att kunna ta med precis vad som helst bara genom att nämna ordet “Skottland” i texten. Som vanligt när det gäller Momus frågar jag mig om jag har uppfattat alla undertexter eller om det finns kopplingar som jag inte förstått. En till synes lättsam liten samling texter, men med mycket som ligger dolt under ytan.