Little Dragon – Machine Dreams

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Hans-Olof Svensson)

[album, Peacefrog / Border, betyg: 6]

Jag brukar försöka undvika att hänga upp mig alltför mycket på vilka influenser som räknas upp i pressreleasen till en skiva, men ibland kan de fungera som en bra utgångspunkt. Little Dragons andra album, Machine Dreams, beskrivs i pressutskicket som ett elektropopepos som Prince skulle varit stolt över. Nåja. Varje jämförelse med den minneapolitanske purpurprinsen kommer obönhörligen att utfalla ytterst negativt om man inte är ett musikaliskt geni av sällan skådat slag. För att verkligen kunna få en trummaskin i marschtakt att svänga tyngre än James Brown i en roterande tekopp på Gröna Lund, måste man egentligen heta Prince Rogers Nelson och vara en pilsk liten räka i dambyxor och högklackat.

Men om jag anlägger ett lite mer realistiskt perspektiv och undviker alltför överdrivna jämförelser, har Little Dragon lyckats ganska väl i sitt uppsåt. Någon toksvängig Minneapolisfunk blir det aldrig; i stället gör de melankolisk, åttiotalsinfluerad elektropop som inte riktigt når fram till dansgolvet men som är fylld av melodislingor och hooks som utöver Prince för tankarna till David Sylvian, Jean-Michel Jarre och tidiga Depeche Mode. Och latinpercussion i Sheila E-stil ger förstås alltid bonuspoäng.